Enligt Center for Health Affairs har hälsofrämjande program på arbetsplatsen blivit allt populärare under de senaste decennierna. Det finns flera skäl till denna utveckling: en av de starkaste drivkrafterna var företagens egen inställning, när de insåg att de kunde öka produktiviteten genom att satsa på sina medarbetares välbefinnande. Detta beskrivs i artikeln "The History and Impact of Worksite Wellness" av Jennifer Reardon.
Även vårdindustrin spelade en viktig roll, liksom statliga beslut och övergripande trender i samhället. Idag har de flesta större företag någon form av hälsofrämjande program för sina anställda.
Hälsofrämjande program på arbetsplatsen är utformade för att hjälpa anställda att förbättra sin hälsa och behålla hälsosamma levnadsvanor. Det handlar inte enbart om träningsmöjligheter på jobbet, utan om ett brett utbud av vård- och behandlingsalternativ för både psykisk och emotionell hälsa – exempelvis näringsrik mat, massage, rådgivning och terapi.
Företagen skapar dessa program för att öka medarbetarnas nöjdhet och produktivitet, och hälsofrämjande paket betraktas idag som en viktig del av de anställdas förmåner.
Rötterna till arbetsplatsens hälsofrämjande program uppstod under 1970-talet, när flera rörelser sammanstrålade. En av dem var utvecklingen av kostnadskontroll, som enligt Reardons artikel växte sig stark under 1980- och 1990-talen. Företag började använda alltmer avancerade metoder för att analysera produktivitet och effektivisera verksamheten, särskilt när det gällde medarbetarnas prestationer. Ett av de verktyg som introducerades var just hälsofrämjande program på arbetsplatsen.
Arbetsplatsens hälsofrämjanderörelse, känd som WHP (Worksite Health Promotion), uppstod i slutet av 1970-talet och syftade till att koppla medarbetarnas hälsa till en rad olika faktorer, däribland miljöorsaker, enligt Center for Health Affairs. WHP uppmuntrade företagen att se medarbetarnas hälsa som något som kunde främjas och utvecklas på arbetsplatsen, istället för att enbart lösas med sjukförsäkringar.
Denna syn passade väl ihop med de kostnadskontrollstrategier som företagen redan arbetade fram. Även arbetarskyddsrörelsen under 1970-talet bidrog till att öka medvetenheten om vikten av goda arbetsförhållanden, enligt Reardon.
En annan avgörande rörelse tog fart i mitten av 1980-talet och under 1990-talet i den amerikanska kulturen i stort. Amerikanerna blev alltmer intresserade av hälsa – inte bara som sjukdomsförebyggande åtgärd, utan som en hel livsstil byggt på rätt näring och regelbunden motion.
Dessa förändringar berodde bland annat på en ökande medvetenhet om fetma och relaterade kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och högt kolesterol.
Vid 2000-talets början erbjöd många företag hälsofrämjande program baserade på olika populära modeller. Vissa gav rabatter eller gratis medlemskap på lokala gym. Andra erbjöd rökavvänjningsprogram eller kostrådgivning. Några anlitade experter och konsulter, eller byggde egna träningslokaler direkt på arbetsplatsen.
Enligt Center for Health Affairs erbjöd år 2008 cirka 88 procent av stora företag (med fler än 200 anställda) samt ungefär hälften av mindre företag (med 3 till 199 anställda) någon form av hälsofrämjande program – ett tydligt bevis på hur etablerat konceptet blivit i näringslivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online