Inom hälso- och sjukvården definieras "konsumism" som en trend där patienter själva bestämmer vilken typ av vård de behöver och hur mycket de är villiga att betala för den. Trenden drivs av den minskande arbetsgivarbaserade sjukförsäkringen samt utvecklingen av finansiella verktyg som skattefria sparkonton, vilka uppmuntrar individer att investera i sin egen vård för att säkerställa dess kvalitet och tillgänglighet.
Konsumentstyrda hälsoförsäkringsplaner har vanligtvis tre komponenter, förklarar försäkringsbolaget Aetna på sin webbplats. Utöver ett skattefritt hälsosparkonto, eller en liknande typ av fond som antingen konsumenten eller arbetsgivaren betalar in till, inkluderar de en sjukförsäkring med hög självrisk men låga månadspremier.
Försäkringsbolagen tillhandahåller också information, ofta online, för att hjälpa konsumenter fatta välgrundade beslut om behandlingar och kostnader. På så sätt kan patienterna själva välja vilka behandlingar de behöver, i stället för att förlita sig på läkare eller försäkringsbolag. Dessa försäkringsplaner kräver inte att försäkringstagaren betalar för förebyggande vård, exempelvis rutinmässiga hälsokontroller, barnvaccinationer, viktnedgångsprogram vid fetma eller regelbunden mödrahälsovård.
Planernas höga självrisk tvingar konsumenterna att stå för en större del av sina vårdkostnader, vilket uppmuntrar dem att endast söka nödvändig behandling och att jämföra priser mellan olika vårdgivare. De lägre månadspremierna gör dessutom planerna mer överkomliga för många som annars kanske inte skulle ha råd att delta, påpekar Aetna.
Genom att helt täcka kostnaderna för förebyggande vård uppmuntrar planerna också konsumenterna att söka sådan vård och utveckla hälsosammare livsstilar. Detta minskar i sin tur risken att de behöver dyrare medicinsk vård längre fram.
Konsumism inom hälso- och sjukvården belönar de friska, men bestraffar dem som inte kan hålla nere sina vårdkostnader på grund av allvarliga eller kroniska sjukdomar och skador. Det skriver forskaren Mary Crossley i en forskningsrapport från University of Pittsburgh år 2005. Hon ser detta som en form av diskriminering mot ohälsosamma personer, som ofta har liten eller ingen kontroll över förekomsten eller svårighetsgraden av sina medicinska tillstånd, eller över behandlingens kostnad.
Hälsovårdskonsumismens betoning på att belöna dem som aktivt försöker hålla nere kostnaderna kan bidra till den pågående trenden att söka rutinvård hos sjuksköterskor med avancerad specialistutbildning, så kallade nurse practitioners. Det framgår av en artikel på webbplatsen Nursing Program.com.
"HMO:er och andra försäkringsplaner uppmuntrar patienter att välja nurse practitioners som sina primärvårdsgivare närhelst det är möjligt", skriver artikeln.
Den hälsovårdsreform som president Barack Obama undertecknade i lag i mars 2010 syftar till att utöka sjukvårdstäckningen till 30 miljoner oförsäkrade amerikaner. Lagen kräver att de som har råd skaffar sig sjukförsäkring, och att försäkringsbolagen täcker även personer med redan existerande tillstånd.
Detta skulle kunna hjälpa vissa fysiskt missgynnade att få nödvändig vård som annars ligger utanför deras ekonomiska räckhåll, enligt en Reuters-artikel om lagstiftningen. Många som köper dyr sjukförsäkring kommer dock att beskattas för den, varnar webbplatsen Consumerism Commentary.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online