När kommunikation blockeras, hindras eller förvrängs kan det få obehagliga och till och med farliga konsekvenser. Företag behöver effektiv kommunikation för att fungera korrekt, och effektivt bemötande är också en nödvändig förutsättning för en hälsosam personlig relation. Ett av de typiska problemen i ett krisigt äktenskap är just bristande kommunikation.
Kommunikation involverar minst två personer, ett meddelande och regler som bestämmer hur meddelandet skickas och tas emot. Lingvister, semiotiker, samhällsvetare och språkfilosofer har studerat olika aspekter av hur språk och kommunikation fungerar. En av de mest inflytelserika tänkarna är den tyske filosofen Jürgen Habermas. I Teorin om kommunikativt handlande hävdar Habermas att språk och kommunikativt handlande alltid förutsätter en idealisk talsituation. Varje gång ett kunskapsanspråk görs – ett vetenskapligt, etiskt eller personligt och känslomässigt anspråk – förutsätter det att anspråket kan stödjas genom argumentation. Språk och kommunikation styrs alltså alltid av en argumenterande och logisk struktur. Den ideala talsituationen är dock en teoretisk förutsättning; i verkligheten förvrängs och hindras talet i faktiska kommunikationssammanhang av en rad olika skäl.
Effektiv kommunikation kan hindras hos avsändaren eller talaren, hos mottagaren eller lyssnaren, samt i interaktionen mellan de två. Om talaren inte är uppmärksam på personen eller gruppen hen talar till, kan hen missa att budskapet inte förmedlas effektivt. Ett tydligt exempel är relationen mellan lärare och elev i klassrummet. God undervisning kräver medvetenhet om elevens behov och kunskapsnivå. En ouppmärksam lärare inser inte att eleven inte förstår poängen. Även ett otydligt, tvetydigt eller oklart språkbruk stör förmedlingen av budskapet.
Känslor stör ofta kommunikationen. Känslor av ilska, fientlighet och agg, å ena sidan, och känslor av glädje och eufori, å andra sidan, kan alla påverka tolkningen av ett meddelande. Om du ogillar personen som talar till dig, exempelvis en chef eller kollega, kan du ge budskapet en partisk vinkel. Är du däremot förtjust i en chef eller kollega riskerar du att tolka hens ord eller intresse på ett alltför personligt sätt. All kommunikation har känslomässiga övertoner och bär därför på potentialen till den typ av förvrängning som Habermas beskriver.
Kommunikation mellan avsändare och mottagare innebär alltid en tolkningshandling från båda parter. Tolkning omfattar både icke-verbala signaler, som kroppsspråk och tonfall, och verbala signaler. Tolkningsprocessen är därför alltid utsatt för förvrängning eller feltolkning. Ett annat vanligt hinder är selektivt lyssnande – vi tenderar ibland att höra det vi vill höra och ignorera obehagliga eller ointressanta delar av budskapet.
Medvetenhet om dessa hinder är första steget mot bättre kommunikation. Genom att lyssna aktivt, uttrycka sig tydligt och reflektera över sina egna känslor kan både privatpersoner och organisationer minska risken för missförstånd och bygga starkare relationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online