Enligt faktabladet "Understanding Youth Violence" från amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention) mördas i genomsnitt 16 personer i åldern 10–24 år varje dag. SafeYouth.org:s faktablad om ungdomssuicid hänvisar dessutom till en studie från 1998 som visade att suicid då var den tredje vanligaste dödsorsaken bland barn och tonåringar i åldern 10–19 år.
Denna statistik är både chockerande och hjärtskärande – inte minst eftersom både ungdomsvåld och suicid i hög grad går att förebygga. Genom att förstå riskfaktorerna och känna till effektiva förebyggande metoder kan du som förälder, lärare eller närstående göra verklig skillnad i ett ungt människos liv.
De direkta orsakerna till ungdomsvåld är dynamiska, föränderliga och svåra att fastställa. Det som kan driva en tonåring till våldshandlingar behöver inte påverka en annan på samma sätt. I stället handlar det om en rad samverkande faktorer, främst kopplade till familjelivet, individuella attityder och beteenden, skolgång samt kamratkretsen. Dessa kallas riskfaktorer, eftersom de kan öka sannolikheten för att ett barn eller en ung person blir gärningsperson, offer eller vittne till våld.
Enligt rapporten "Youth Violence: A Report of the Surgeon General" ingår bland annat följande i riskbilden: att vara pojke, växa upp under fattiga förhållanden, ha svaga band till familj och kamrater samt tidigt exponeras för våld på tv. Även barn och ungdomar med låg IQ, de som kommer från hem präglade av övergrepp samt de som missbrukar droger eller alkohol löper ökad risk att någon gång drabbas av ungdomsvåld.
Kanske den mest oroande riskfaktorn är att barn och ungdomar som tidigare har gjort suicidförsök löper betydligt större risk att försöka igen, enligt SafeYouth.org:s faktablad. Andra riskfaktorer är odiagnostiserad eller obehandlad psykisk ohälsa, drog- och alkoholmissbruk, tillgång till skjutvapen, suicid eller suicidförsök i familjen samt exponering för suicidala uttalanden eller handlingar från kändisar eller kamrater.
Faktabladet påpekar också att ungdomssuicid kan ske i så kallade kluster: när ett barn eller en ung person tar sitt liv ökar risken att kamrater i samma miljö gör samma sak. Detta understryker vikten av snabba och professionella insatser efter en tragedi.
CDC:s faktablad om ungdomsvåld listar fyra strategier för att identifiera riskfaktorerna och minska dem. Ett exempel är positivt och konsekvent föräldraengagemang: när föräldrar finns nära kan de ingripa i tid om de anar att deras barn överväger våld som lösning eller får för mycket våldsinslag via media. Faktabladet rekommenderar även att ungdomar i riskzonen deltar i mentorprogram med fokus på alternativ till våld, stärkt självförtroende och självkänsla samt utvecklad kommunikationsförmåga.
SafeYouth.org:s faktablad lyfter fram två avgörande förebyggande åtgärder mot ungdomssuicid: korrekt och effektiv diagnos och behandling av psykisk ohälsa samt drogproblem, och att begränsa tillgången till farliga vapen och läkemedel. Utöver detta betonas vikten av att föräldrar, kommuner och skolor samverkar för att minska stigmatiseringen kring psykisk sjukdom och skapa trygga miljöer där barn och ungdomar kan få den hjälp de behöver utan rädsla för hån eller isolering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online