Förebyggande av våld bland barn och ungdomar bör vara ett gemensamt arbete där lärare, föräldrar, yrkesverksamma och ungdomarna själva drar åt samma håll. Ungdomsvåld är ett betydande samhällsproblem i USA – enligt Centers for Disease Control and Prevention (CDC) behandlades fler än 631 000 personer i åldrarna 10 till 24 år på akutmottagningar för våldsrelaterade skador under 2007. Med rätt kunskap och rätt metoder går det dock att förebygga våld innan det eskalerar.
Ungdomsvåld definieras brett som alla våldshandlingar som involverar unga människor, oavsett om den unge är vittne, gärningsperson eller offer. Våldet kan ta sig många olika uttryck – från mobbning på skolgården, knuffar och slag till allvarliga brott som misshandel, våldtäkt och mord. Våld som inte hejdas i tidiga år leder ofta till allvarligare brottslighet i tonåren och i unga vuxna år.
Det kan vara komplicerat att identifiera riskfaktorer hos unga som riskerar att bli våldsamma. Dåliga skolresultat, ekonomisk utsatthet, dysfunktionella familjeförhållanden, drog- och alkoholanvändning samt negativ grupptpress kan alla bidra till våldsamt beteende – men ingen av dessa faktorer leder nödvändigtvis till våld. Ju tidigare varningssignaler upptäcks, desto större är möjligheten att ingripa i tid.
Tillämpas alltför lena beteenderegler i skolan ökar risken för ungdomsvåld. Det går dock att förebygga. Skolor bör därför införa skolövergripande policyer mot våld för att skapa en miljö präglad av respekt och trygghet. Våldshandlingar sker dessutom oftare utanför klassrummet – exempelvis på skolbussen, i matsalen eller på rastgården.
Av den anledningen är det viktigt att hela skolans personal, inklusive stöd- och vaktmästarpersonal, får utbildning i våldsförebyggande arbete. Många unga antar att personal utöver lärarna blundar för våldshandlingar. Det är avgörande att både elever och personal känner till och förstår reglerna och konsekvenserna, så att ingen hamnar i gråzonen.
För många unga börjar mönster av våld i hemmet. Ungdomar som möts av disciplinära åtgärder efter våldshandlingar skyller ofta på sina föräldrar och hänvisar till bristande omsorg eller överdriven kontroll. Samma nivå av respekt som eftersträvas i skolan bör därför också gälla i hemmet, för att skapa en konsekvent och balanserad uppfostran.
Föräldrar som känner sig vilsna och inte vet hur de ska hantera ett våldsamt beteende hos sitt barn eller sin tonåring bör söka professionell rådgivning för att lära sig konkreta metoder. I Sverige kan familjer vända sig till BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), socialtjänsten eller kommunala föräldrastödsprogram, medan myndigheter som Brottsförebyggande rådet (Brå) erbjuder forskningsbaserad kunskap om vad som fungerar i det preventiva arbetet.
Ungdomsvåld är sällan ett isolerat problem – det växer fram i skärningspunkten mellan skola, hem och omgivning. Genom tydliga regelverk, tidig upptäckt av riskfaktorer och ett nära samarbete mellan vuxna och unga kan våldet brytas i tid. Nyckeln ligger i att alla aktörer tar sitt ansvar och agerar tillsammans, innan små konflikter hunnit utvecklas till allvarliga handlingar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online