Våldsbrott medför några av de strängaste påföljderna i rättssystemet, och återfallsfrekvensen bland dömda är mycket hög. Det ungdomsrättsliga systemet försöker därför minska antalet våldsamma gärningspersoner i fängelser och på ungdomsvårdsanstalter genom att rehabilitera unga lagöverträdare. Deltagande i ett behandlingsprogram kan vara ett villkor för frigivning, eller ske under tiden den unge vistas på anstalten. Många av dessa program kan även användas förebyggande för barn och tonåringar som riskerar att hamna i trubbel.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en form av psykologisk behandling som syftar till att förändra disfunktionella tankemönster och beteenden. Terapiformen används ofta vid rehabilitering av unga våldsbrottslingar och har visat sig vara en av de mest framgångsrika behandlingstyperna. Nedan presenteras fyra behandlingsformer för unga våldsbrottslingar som alla bygger på kognitivt beteendeterapeutiska tekniker.
Ilsketräning lär deltagarna att kontrollera sin ilska genom avslappningsövningar och självcoaching i gruppmiljö. Träningen kan bidra till att minska återfall hos unga våldsbrottslingar, men vissa förutsättningar ökar chansen att behandlingen blir effektiv. Mindre grupper, tydligt avgränsade mål beteenden, specifikhet kring brottet samt längre träningstid är alla kännetecken på mer framgångsrika program för ilsketräning.
Program för kognitiva färdigheter lär deltagarna att se situationer ur ett mer positivt perspektiv samt ger dem problemlösningsverktyg, något som ofta saknas hos våldsamma ungdomar. Tonåringarna tränas i att inte agera på sin första impuls när de ställs inför en svår situation. I stället uppmuntras de att noga väga alternativa handlingsmöjligheter och deras konsekvenser innan de agerar. Programmen har åtminstone måttlig effekt på återfallsfrekvensen bland unga deltagare – Correctional Service Canada uppskattar minskningen till 36 procent.
Våldsförebyggande enhetsprogrammet (VPU) är en av de mest intensiva och långvariga behandlingarna för unga våldsbrottslingar. Behandlingen sker i gruppformat och pågår vanligtvis i cirka 28 veckor. Deltagarna handleds genom åtta inlärningsmoduler med fokus på empati och moral, samt på att förändra tankemönster och utveckla problemlösningsfärdigheter. Behandlingen har visat sig mycket effektiv för att minska återfall bland de unga som fullföljer programmet, och den förlänger tiden till eventuellt nytt brott även för dem som inte fullföljer hela programmet.
Funktionell familjeterapi används ofta för att behandla unga våldsbrottslingar med en missbrukande eller dysfunktionell familjebakgrund. Terapeuten arbetar tillsammans med den unges familj för att hitta sätt att förbättra både individens och familjens funktion. Målen är att förbättra kommunikationen mellan familjemedlemmarna, lösa konflikter och återupprätta en hälsosam självbild hos den unge och familjen. Denna terapiform har generellt visat sig framgångsrik för att minska återfall bland deltagarna, liksom bland syskon till de unga gärningspersonerna som också kan delta i terapin.
Gemensamt för de mest framgångsrika behandlingsprogrammen är att de kombinerar strukturerade insatser med fokus på tankemönster, känsloreglering och problemlösning. Ju bättre behandlingen är anpassad efter den enskilda ungdomens behov och familjesituation, desto större är chansen att återfall kan förebyggas på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online