1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad innebär BLS-certifiering? En komplett guide

Om du planerar att arbeta inom vården – oavsett om det handlar om direkt patientvård eller ett arbete på en klinik eller ett sjukhus utan regelbunden patientkontakt – är chansen stor att du behöver en BLS-certifiering, alltså Basic Life Support (grundläggande livräddning).

Vad är BLS-certifiering?

BLS, eller Basic Life Support, är en certifiering på grundnivå som visar blivande arbetsgivare att du behärskar den mest grundläggande formen av livsuppehållande vård vid en patients olycka eller akuta nödsituation.

Vem behöver BLS-certifiering?

I allmänhet krävs BLS-certifiering för alla som vill arbeta inom hälso- och sjukvården – oavsett om dina ambitioner är att bli läkare eller att arbeta på ett sjukhus med sporadisk patientkontakt. Medicinstudenter, undersköterskor, ambulanssjukvårdare och till och med patienttransportörer måste ha certifieringen. Även personal inom andra vårdmiljöer – som tandvårdskliniker och äldreboenden – förväntas ofta ha BLS-kunskaper. Räddningspersonal, exempelvis brandmän och poliser, ska också kunna grundläggande livräddning.

Dessutom finns inga förkunskapskrav för att få BLS-certifiering. Varje medborgare som fysiskt klarar av att utföra grundläggande livräddning kan ta certifieringen. Den rekommenderas särskilt för vårdande anhöriga samt för dig som har äldre eller kroniskt sjuka familjemedlemmar hemma.

Vilka färdigheter lär man sig med BLS-certifiering?

Enligt American Heart Association, som erbjuder kurser och certifiering i basic life support, lär BLS-certifieringen dig att känna igen akuta situationer när de uppstår – exempelvis kvävning, hjärtstillestånd eller trauma som kan leda till livshotande tillstånd. Certifieringen ger vårdgivaren färdigheter att bedöma läget, behandla patienten och tillkalla hjälp, samt att stabilisera och upprätthålla patientens tillstånd så att döden förhindras tills avancerad medicinsk hjälp anländer.

Färdigheterna omfattar bland annat:

  • HLR – hjärt-lungräddning
  • Heimlich-manövern – vid luftvägsblockering
  • AED – användning av automatisk extern defibrillator
  • Hantering av olika hjälpmedel vid trauma och skador

Vad är skillnaden mellan BLS och ALS?

En huvudsaklig skillnad mellan BLS och ALS (Advanced Life Support, avancerad livräddning) är att BLS är icke-invasivt – det använder varken nålar eller andra instrument som tränger genom huden. BLS-utövare får inte heller administrera läkemedel till patienten, men de kan hjälpa patienten att ta sina egna mediciner. ALS är den certifiering som krävs för sjuksköterskor, läkare och ambulanspersonal – det vill säga personer med högre utbildning och ett direkt medicinskt ansvar för patienten.

Lagen om god samariten

En viktig del av BLS-utbildningen rör lagen om god samariten (Good Samaritan Law), som skyddar dem som frivilligt ger akut vård till en främling mot rättsliga efterspeglar, ifall patienten skulle drabbas av ytterligare skada eller avlider under hjälpen.

När BLS-utövaren inte agerar som en del av sitt ordinarie arbete, inte förväntar sig ersättning eller finner offret medvetslös, skyddar lagen personen från stämningar. Syftet är att uppmuntra förbipasserande med BLS-kunskaper att ingripa snabbt – utan rädsla för framtida rättsprocesser.

Bra att veta i Sverige

I Sverige motsvaras mycket av BLS-utbildningen av HLR-kurser (hjärt-lungräddning), som bland annat anordnas av HLR-rådet, Röda Korset och olika studieförbund. Många svenska arbetsgivare inom vård, skola och idrott kräver idag en giltig HLR-certifikat – ofta med tillägg i användning av hjärtstartare (AED).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online