American Heart Association (AHA) beskriver sina riktlinjer för grundläggande livräddning genom begreppet överlevnadskedjan. Överlevnadskedjan är ett protokoll som hjälper förstagångsinsatser, ambulanspersonal och certifierade civila räddare att ge nödvändig vård till en person som drabbats av luftvägsblockering, hjärtstillestånd eller andningsstillestånd. Målet är att öka offrets chans att återhämta sig genom snabba och korrekta insatser.
För vuxna består överlevnadskedjan av fyra länkar: tidigt larm, tidig HLR, tidig defibrillering och tidig avancerad vård. Tidigt larm innebär först att säkerställa att olycksplatsen är trygg. Bedöm därefter offrets medvetandetillstånd genom att högt fråga ”Mår du bra?”. Aktivera sedan larm genom att ringa 112 eller annat lokalt nödnummer, och skaffa en automatisk extern defibrillator (AED) om en sådan finns tillgänglig.
Larmoperatören vill oftast behålla dig i telefonen för att löpande få information om situationen och offret. Berätta tydligt om du är ensam eller behöver lägga på för att hämta en defibrillator – lägg dock inte på i onödan. Många moderna larmsystem är utrustade med funktioner som nummerpresentation och kan lokalisera olycksplatsens adress åt utryckande personal.
Om räddaren är ensam bör tre cykler HLR genomföras innan samtalet till 112 läggs. Finns det andra personer på plats ska räddaren utse en specifik person att ringa larm och en annan att hämta defibrillatorn.
Om offret inte reagerar ska hjärt-lungräddning (HLR) påbörjas. Bedöm först patientens andning och puls. Luftvägen frihålls med huvudbaklutning och lyft av hakan endast om ingen nack- eller ryggskada misstänks. Vid misstanke om ryggmärgsskada används i stället teknik med framdragen underkäke. Kontrollera därefter visuellt om främmande föremål blockerar luftvägen och ta bort synliga föremål försiktigt – utför aldrig ett blint fingerdrag. Påbörja sedan bröstkompressioner och inblåsningar. Genomför fem cykler HLR innan du går vidare till nästa steg: tidig defibrillering.
När hjärtat befinner sig i hjärtstillestånd blir de elektriska signalerna oorganiserade. Impulserna kan då inte effektivt få hjärtmuskeln att dra ihop sig och pumpa ut blod i cirkulationen. Detta tillstånd kallas ventrikelflimmer. En AED skickar en motchock genom hjärtmuskeln för att defibrillera, det vill säga återställa ordning i hjärtats elektriska aktivitet. Apparaterna levereras med lättförståeliga instruktioner och många har digitaliserade röstkommandon, vilket gör att även lekmän kan använda dem effektivt. De flesta offentliga byggnader och trafikknutpunkter är numera utrustade med AED.
När ambulanspersonalen anländer till platsen stabiliserar de patienten och transporterar denne därefter till sjukhus. Att larma tidigt i överlevnadskedjan bidrar till en snabbare tillgång till avancerad vård. Avancerad vård kan påbörjas redan i den prehospitala miljön av utbildad ambulanspersonal, som är tränad i avancerad livräddning. Vården fortsätter sedan av sjuksköterskor och läkare på sjukhuset, där tillgång finns till mer avancerad diagnostik och livsuppehållande utrustning.
För spädbarn och barn finns en egen version av överlevnadskedjan. Den inleds med förebyggande arbete mot hjärtstillestånd, följt av de fyra länkar som beskrivits ovan. Förebyggande är extra viktigt i denna kedja eftersom olyckor är den vanligaste dödsorsaken bland små barn.
Att barnsäkra hemmet och platser där barn leker är ett viktigt sätt att förebygga skador. Se exempelvis till att oanvända eluttag är täckta, lås skåp som innehåller farliga kemikalier och säkra trappor samt dörröppningar med barngrindar. Lås ytterdörrar eller använd barnsäkra dörrhandtagsskydd för att hindra barn från att vistas utomhus utan tillsyn.
AHA bildades år 1924 som ett svar på den dåvarande låga medvetenheten om hjärtsjukdomar. De första protokollen för HLR togs fram av organisationen år 1966 och har sedan dess uppdaterats kontinuerligt vart sjätte år. AHA:s mission är att minska konsekvenserna av kardiovaskulära sjukdomar och stroke.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online