Hjärt-lungräddning (HLR) kan utföras av i princip vem som helst som fått grundläggande utbildning i tekniken. Certifiering är inget absolut krav för att kunna använda denna livräddande metod, men att gå igenom en formell utbildning och certifieringsprocess är ett utmärkt sätt att bli trygg med HLR. Personer som känner sig säkra på sin förmåga att utföra HLR drabbas dessutom mindre lätt av panik i akuta medicinska nödsituationer.
Tre organisationer i USA har tagit fram allmänt erkända riktlinjer och standarder för HLR-certifiering: American Heart Association (AHA), National Safety Council (NSC) och American Red Cross (ARC). De erbjuder kurser och pedagogiskt material om HLR både till allmänheten och till vårdpersonal. Det finns många andra företag och organisationer som också anordnar HLR-utbildning, men samtliga baserar sina program på samma standarder som AHA, NSC och ARC.
I Sverige är det Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) som ansvarar för de nationella riktlinjerna, och utbildningar ges bland annat av Röda Korset, studieförbund och specialiserade utbildningsföretag.
Det är inte bara läkare, sjuksköterskor, brandmän, ambulanssjukvårdare och andra räddningspersonal som har stor nytta av HLR-kunskaper. Badvakter, utsedd förstahjälpspersonal på arbetsplatsen samt personer som vårdar barn eller äldre bör alla investera i en certifiering.
Chanserna att en person som drabbats av hjärtstopp överlever till sjukhuset är mycket låga om HLR inte påbörjas omedelbart. Detta är ett starkt skäl för alla att lära sig HLR, även om man väljer att inte betala extra avgift för själva certifieringen.
Det finns flera kategorier av HLR-certifiering. Basic Life Support (BLS) är en kombinerad utbildning i HLR och användning av automatisk extern defibrillator (AED). Det är den grundläggande certifieringsnivån för vårdpersonal, och kursen administreras av AHA. Röda Korset erbjuder flera alternativ för allmänheten, exempelvis grundkurs, vuxen- eller barnspecifik certifiering samt HLR med AED. Andra utbildningsarrangörer har liknande upplägg. Certifikat som utfärdas inom dessa program är normalt giltiga i två år, varefter en förnyelse krävs.
Alla certifieringsprogram accepteras inte som likvärdiga av arbetsgivare – detta gäller även om innehållet är detsamma som det som ges av AHA, NSC och ARC. Personer som går HLR-utbildning som ett arbetskrav bör alltid kontrollera vilka utbildningsarrangörer som godkänns av sin arbetsgivare innan de betalar för en kurs.
Olika program är dessutom utformade på olika sätt: vissa genomförs helt på plats, andra interaktivt via internet, och ytterligare andra delvis online följt av en praktisk färdighetsbedömning tillsammans med en HLR-instruktör.
Kursinnehållet omfattar bland annat hur man identifierar tecken på stroke eller hjärtinfarkt och när man ska larma jourcentralen eller ringa 112. Grunderna i att fria luftvägarna, ge konstgjord andning och utföra bröstkompressioner demonstreras av instruktören. Vid klassrumsbaserade kurser används en träningsdocka så att deltagarna kan öva på rätt teknik under handledning.
Annor grundläggande första hjälpen-kunskap samt procedurer för användning av AED kan också ingå i kursmaterialet. En standardiserad HLR-certifieringskurs tar ungefär fyra timmar att genomföra. För att erhålla certifikatet måste deltagarna klara ett kunskapsprov i slutet av kursen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online