Skyddsrum mot radioaktivt nedfall erbjuder en tillfällig eller långsiktig bostadslösning för överlevande efter kärnvapenattacker och kärnkraftsolyckor. Ett fungerande skyddsrum ska skydda mot tryckvågor efter en kärnvapenexplosion samt mot radioaktivt nedfall, och det måste rymma tillräckligt med mat, vatten och hygienartiklar för en period av flera veckor upp till flera månader, beroende på attackens svårighetsgrad. Det bör dessutom erbjuda underhållning för att upprätthålla moralen, ligga i närheten av hemmet och vara dolt för att förhindra plundring.
En förstärkt konstruktion under markytan klarar de flesta detonationer i närområdet. En sådan struktur kan byggas av armerad betong med ståldörr, men en extra betongvägg framför ingången ger ytterligare skydd mot kraftiga tryckvågor.
Konstruktionen kräver ventilation som sträcker sig ovanför markytan. För att radioaktiva partiklar och aska inte ska förorena luften i skyddsrummet bör ventilen täppas till från insidan några minuter efter en attack – detta skyddar även mot kolmonoxidförgiftning från bränder i närheten – och sedan öppnas igen efter några timmar. Saknar ventilationskanalen filter kan en fuktig trasa läggas över ventilen för att hindra radioaktiv aska från att tränga in. En manuell luftpump är också en bra investering för att snabbt cirkulera luft genom skyddsrummet.
Räkna med cirka 53 liter (14 gallon) vatten per person för två veckors vistelse, till sanitära ändamål, matlagning och drickande, samt tillräckligt med mat för allt mellan två veckor och flera månader. Idealt sett bör du ha ett roterande lager av livsmedel som kan försörja hela hushållet i några månader.
Köp in konserver, färdigrätter, mjölkpulver, multivitaminer samt påsar med ris och spannmål. Se dessutom till att ha en första hjälpen-låda, hygienartiklar, stora soppåsar för avfallshantering, campingutrustning som spisar och tält samt gott om batterier till ficklampor.
Eldsvådor är ett allvarligt problem vid en kärnvapenattack; beroende på vapnet kan flera kilometers område svepas över av lågor från den termiska tryckvågen. Att bygga en bunker under sitt hem kan bli dödligt om huset fattar eld, så försök placera skyddsrummet på avstånd från närliggande byggnader.
Att gräva ner sig under jord kan vara ett mer prisvärt alternativ, men ras under byggnationens gång kan bli ett problem, liksom frågor kring dränering.
Till skillnad från vad många tror passerar inte strålningen bara fritt genom luften – radioaktiva partiklar fastnar i aska och damm, och det är dessa partiklar som orsakar strålsjuka. Du behöver därför inget industriellt luftfilter till ditt skyddsrum.
Om ditt luftintag sitter ovanför marken och har ett lock är det osannolikt att radioaktiva partiklar orsakar strålskador. Ett fuktigt lakan utspänt över intaget på insidan av skyddsrummet ger gott skydd. Vatten och mat blir inte bestrålat om det förvaras i förseglade behållare – kom ihåg att tvätta maten innan du tillagar den.
En bränsletank på 10 000 gallon (cirka 38 000 liter) kan hysa 40 personer vid en kärnvapenattack.
Ju mindre skyddsrum, desto mer prisvärt – men desto mindre bekvämt och kortare tid kan tillbringas där. Ett prisvärt skyddsrum kan byggas av två ståplåtar på cirka 1,8 x 3,7 meter (6 x 12 fot) i kallvalsat stål, med plana plåtar som täcker ändarna. En sådan konstruktion kan hysa en genomsnittlig familj utan mat i två till tre dagar efter en kärnvapenattack och erbjuder en fungerande korttidslösning.
Ett mindre skyddsrum för tre till fyra personer kan ordnas under ett stadigt bord i en källare under jord, med tätt material staplat runt omkring. Större underjordiska konstruktioner kan hysa betydligt fler människor och större matförråd, antingen grävda direkt i jorden eller i en nedgrävd container.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online