De sammanlagda skadorna från naturkatastrofer kan innefatta tusentals döda – om inte fler – samt ekonomiska förluster på miljarder dollar. Orsakerna spänner från geologiska till atmosfäriska fenomen; vissa är förutsägbara medan andra kommer som en total överraskning. Konsekvenserna kan vara dramatiska, vilket gör det extra viktigt att människor har god kunskap om de katastrofer som kan inträffa i just deras region.
Jordbävningar orsakas av rörelser i jordskorpan och inträffar flera hundra gånger per år. De kraftigaste – magnitud 8 eller högre – sker i genomsnitt två gånger per år. Som en av naturens mest destruktiva och skrämmande krafter kan jordbävningar orsaka enorma skador på både byggnader och naturliga formationer. Kollapsande konstruktioner leder till dödsfall, personskador och stora ekonomiska förluster.
På grund av skillnader i byggkvalitet, bebyggelsens omfattning och graden av katastrofberedskap tenderar industrialiserade länder att drabbas hårdare ekonomiskt, medan utvecklingsländer drabbas av fler dödsfall och skador. Sekundära katastrofer i samband med jordbävningar – som tsunamier, jordskred och översvämningar – kan dessutom orsaka mer förödelse än själva jordbävningen.
Översvämningar inträffar betydligt oftare än jordbävningar och utgör cirka en tredjedel av alla naturkatastrofer samt mer än hälften av alla relaterade dödsfall. De orsakas vanligtvis av kraftigt regn, havsbävningar (när översvämningen beror på tsunamier) och klimatförändringar. En översvämning uppstår när vattnet stiger över sina normala nivåer och täcker områden som annars är torrlagda.
Skadorna på egendom varierar beroende på vilket område som drabbas. I tätorter handlar det ofta om hus, offentlig infrastruktur och fordon. Översvämningar på jordbruksmark kan leda till förlust av grödor och boskap, vilket i sin tur minskar den jordbruksmässiga produktiviteten.
Vulkanutbrott mäts enligt VEI-skalan (volcanic explosivity index), som sträcker sig från 0 till 8. Trots tydliga varningstecken på vulkanisk aktivitet är det omöjligt att förutsäga exakt tidpunkt och styrka hos ett utbrott. Efter en explosion sätts allt i lavans väg i brand och begravs snabbt. Översvämningar kan också uppstå när lerströmmar blockerar befintliga vattendrag. Ansamlad aska, stenar och andra utkastade material kan få byggnader att kollapsa, medan gaser i luften orsakar kvävning, svåra astmasymtom samt irritation i ögon, näsa och hud.
Skadorna från vulkanutbrott sträcker sig långt bortom det omedelbart drabbade området. Vulkanaska kan till exempel utgöra allvarlig fara för flygtrafiken. Om utbrottet är tillräckligt kraftfullt kan ansamlad aska i atmosfären även orsaka ett mindre globalt temperaturfall.
Vinterstormar varar från några timmar upp till flera dagar och åtföljs ibland av slask, isbildning, starka vindar och underkylt regn. Konsekvenserna kan variera från ett mindre besvär till katastrofala proportioner. Tunga snö- och isansamlingar kan kollapsa hus och till och med fälla träd och kraftledningar. Vägar och broar blir ofta livsfarligt hala eller helt avstängda. Kraftig snöfall kan lämna bilister strandsatta, isolera människor i sina hem eller i praktiken förlama en hel stad.
I bergiga regioner kan kraftigt snöfall på bara några timmar utlösa laviner med upp till en miljon ton massa och hastigheter nära 320 km/tim. Dessutom kan exponering för de extremt låga temperaturer som följer med vinterstormar orsaka frostskador och hypotermi hos personer som saknar tillräcklig värmekälla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online