Förstainsatspersonal är ofta de första som anländer till en olycksplats eller nödsituation. Deras uppgift är att hjälpa skadade, förebygga ytterligare fara och stabilisera situationen tills professionell hjälp anländer. Till förstainsatspersonal räknas många olika grupper, exempelvis brandmän, ambulans- och sjukvårdspersonal, sök- och räddningsteam, poliser samt utbildade civila insatsgrupper.
Kardiopulmonell återupplivning (HLR), inklusive konstgjord andning, ingår i en förstainsatspersons arbetsuppgifter när ett offer inte andas eller när hjärtat har stannat. Bröstkompressioner i kombination med mun-till-mun-andning syresätter hjärnan och upprätthåller blodcirkulationen. Om HLR påbörjas i tid kan liv räddas och bestående hjärnskador förhindras.
Förstainsatspersonal måste vara beredd att ge akut medicinsk vård och första hjälpen till personer i kritiska situationer – exempelvis vid förlossning utan assistans, kraftiga blödningar, krampanfall och frakturer. De måste också hålla offrets kropp och ryggrad stilla för att undvika ytterligare skador. När sjukvårdspersonal anländer till platsen assisterar förstainsatspersonen dem i arbetet. Utöver medicinska kunskaper krävs även kreativitet, eftersom begränsade medicinska resurser måste användas på bästa möjliga sätt.
Om de inte hanteras snabbt kan miljöfaror som bränder, översvämningar, kemikalieutsläpp, explosioner, jordbävningar, tromber och orkaner orsaka oersättliga skador. I dessa situationer kan förstainsatspersonal behöva behandla brännskador, frakturer, andningsbesvär och huvudskador. Vid kemikalieolyckor samarbetar de med farligt gods-grupper (HAZMAT), och vid bränder assisterar de brandkåren i dess arbete.
Vid ankomst till olycksplatsen bedömer förstainsatspersonen patienten genom att identifiera och behandla livshotande skador och medicinska problem. Hela kroppen ska undersökas systematiskt för att avgöra om nödläget beror på trauma, till exempel en bilolycka, eller på sjukdom, som ett astmaanfall. Under bedömningen och stabiliseringen frågar förstainsatspersonen om patientens sjukdomshistoria för att kunna ge rätt och säker behandling.
En person som kvävsvettas behöver omedelbar hjälp för att inte dö. Enligt American Heart Association ska Heimlich-manövern utföras om offret varken kan tala eller andas. För att frigöra luftvägarna placeras händerna under bröstkorgen och ovanför naveln, varefter kraftiga tryck uppåt utförs tills det blockerande föremålet hostas upp. Hos små barn används endast pekfinger och långfinger. Om offrets hjärta har stannat eller om personen är medvetslös ska HLR med mun-till-mun-andning påbörjas omedelbart.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online