Förorenat vatten kan bära på sjukdomsframkallande mikroorganismer som orsakar allvarliga och försvagande sjukdomar. Under medeltiden, när tillförlitliga reningsmetoder saknades, drack man därför i stället vin, öl och mjölk. Idag tar de flesta rent dricksvatten för givet – men när tillförseln avbryts, till exempel vid en naturkatastrof, kan kunskap om några enkla reningsmetoder bokstavligen rädda liv.
Det enklaste sättet att rena vatten är att koka upp det till en kraftig kokning i minst en minut, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC (Centers for Disease Control and Prevention). På höjder över cirka 2 000 meter rekommenderas istället tre minuter. Kokning dödar dock endast mikroorganismer – andra föroreningar, som kemiska ämnen, kan finnas kvar. Dessutom kanske du i en krissituation inte har någon energikälla för att värma vattnet.
CDC rekommenderar att tillsätta oscentrerat hushållsblekmedel (natriumhypoklorit) till förorenat kranvatten – cirka 0,6 ml per 4 liter för klart vatten och cirka 1,2 ml per 4 liter för grumligt vatten. Rör om ordentligt och vänta minst 30 minuter innan du dricker.
Friluftsentusiaster använder ofta vattenreningstabletter med klordioxid eller jod, som finns att köpa i friluftsbutiker. Tabletterna kostar mer än blekmedel, men har fördelen att de är små och lätta att bära med sig. Jod anses dessutom vara effektivare än klor mot Giardia, en parasit som ofta förekommer i naturliga källor och bäckar. Precis som vid blekmedelsbehandling bör du vänta minst 30 minuter innan du dricker. För att förbättra smaken kan du hälla det behandlade vattnet fram och tillbaka mellan rena kärl, eller tillsätta en nypa salt eller ett C-vitamintablett.
Vattenfilter, som också säljs i friluftsbutiker, har vanligtvis keramiska eller kolbaserade filter med porer i olika storlekar som fångar mikroorganismer. Större porstorlekar, 1–4 mikron, fungerar mot parasiter som Giardia och Cryptosporidium. Medelstora porer – 0,2 till 1 mikron – filtrerar bort bakterier som E. coli och salmonella. De minsta porstorlekarna kan fånga virus så små som 0,004 mikron.
Aktivt kolfilter avlägsnar även kemiska föroreningar. När både mikrobiella och kemiska föroreningar finns erbjuder kolfilter den mest effektiva reningsmetoden, men de behandlar bara relativt små mängder vatten åt gången, och filterbyten kan bli kostsamma.
I mer extrema situationer med knappa vattenkällor kan du destillera rent vatten från saltvatten eller till och med urin genom att koka vätskan och leda bort ångan. Värm en täckt kastrull med det förorenade vattnet och kyl ett närliggande uppsamlingskärl med is eller kallt vatten för att underlätta kondenseringen. Använd en slang från locket på den ena kastrullen till den andra, så att vattenångan transporteras från det "smutsiga" kärlet till det "rena". Liksom vid kokning eliminerar denna metod mikrobiella föroreningar, men spår av kemiska föroreningar kan bli kvar.
Oavsett vilken metod du väljer är det klokt att ha flera alternativ tillgängliga hemma. Hållbara förnödenheter som blekmedel, vattentabletter och ett pålitligt filter kan göra stor skillnad när rent vatten plötsligt slutar komma ur kranen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online