Mace och pepparspray är två av de mest använda självförsvarsverktygen. Båda bygger på samma grundprincip: smärtinducerande kemikalier riktas mot en angripares ögon för att skapa tid att fly och söka hjälp. Mace anses dock generellt vara det mer effektiva alternativet av de två. Med hjälp av en form av tårgas kan mace tillfälligt blinda en angripare och därmed göra personen oförmögen att agera.
Mace är utformat för att irritera ögonen och ger omedelbar effekt – angriparen drabbas av intensiv smärta och rikliga tårar. Den huvudsakliga verksamma ingrediensen är antingen klorobenzalmalononitril (CS), även känt som o-klorobensylidenmalononitril, eller alfakloroacetofenon (CN). Båda dessa kemikalier är utvecklade för att irritera vävnaden runt ögats slemhinna, vilket snabbt gör att synen försämras dramatiskt.
De flesta varumärken av mace innehåller dessutom en lösning bestående av partiklar. Denna suspension hjälper till att binda CS- eller CN-ämnet till angriparens hud. En renodlad vätskelösning skulle försvinna när den torkat, men partiklarna stannar kvar på platsen och förblir aktiva. Blir partiklarna åter fuktiga – exempelvis genom svett eller regn – reaktiveras deras irriterande effekt. På så sätt förlängs tårgasens verkningstid och angriparen förblir oförmögen under längre tid.
Vissa mace-varumärken använder samma aktiva ingrediens som traditionell pepparspray. Pepparspray baseras på olja extraherad från cayennepeppar. Till skillnad från CN och CS klassificeras pepparspray inte som ett irriterande ämne utan som ett inflammatoriskt medel. Detta innebär att kapillärerna i ögonen tvingas vidga sig, vilket gör att angriparen tillfälligt blindas av en plötslig och kraftigt ökad ljuskänslighet. Pepparoljan framkallar dessutom en stark brännande känsla och kan även påverka bihålorna och luftvägarna, vilket ytterligare försvagar angriparens förmåga att fortsätta attacken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online