1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Defibrillatorns syfte – så fungerar den livräddande tekniken

```html

Vad är en defibrillator?

En defibrillator är en medicinteknisk apparat som används för att reglera hjärtrytmen. Apparaten är konstruerad för att leverera en mycket kortvarig elektrisk ström genom hjärtmuskeln. Detta görs antingen med de välkända paddlarna – metallplattor monterade på plasthandtag – som förses med ledande gel och placeras mot huden, eller med självhäftande elektroder med fast gel.

Olika typer av defibrillatorer

Det finns flera olika typer av defibrillatorer:

  • Helautomatiska defibrillatorer analyserar själva hjärtrytmen och avgör om en stöt behövs, utan att användaren behöver ingripa.
  • Halvautomatiska defibrillatorer analyserar också rytmen automatiskt, men stöten utlöses manuellt av användaren.
  • Helt manuella defibrillatorer kräver att utbildad personal både tolkar hjärtrytmen och bestämmer när en stöt ska ges.

Dessutom finns specialiserade interna defibrillatorer som kirurger kan använda för att leda ström direkt till hjärtmuskeln under operationer. Vissa patienter får även en implanterbar defibrillator (ICD) som kontinuerligt övervakar hjärtrytmen och vid behov automatiskt avger en stöt.

Var finns defibrillatorer?

Defibrillatorer återfinns oftast i medicinska miljöer som sjukhus och vårdcentraler. De är också standardutrustning på utryckningsfordon, exempelvis ambulanser. Helautomatiska defibrillatorer, ofta kallade AED (automatisk extern defibrillator), placeras dessutom allt oftare på allmänna platser med hög persontrafik, som kontorsbyggnader, köpcentrum, flygplatser och tunnelbanestationer, så att livräddande insatser snabbt kan sättas in vid hjärtstopp.

När används en defibrillator i akuta situationer?

Defibrillatorer används vid hjärtinfarkt och livshotande arytmier, det vill säga onormala hjärtrytmer. Vid dessa tillstånd kan hjärtats elektriska aktivitet bli kaotisk, och en elektrisk stöt kan hjälpa till att återställa en normal rytm.

Användning utanför akutsituationer

Defibrillatorer kan även användas i icke-akuta sammanhang för att fylla en pacemakerliknande funktion. Genom en process som kallas kardioversion kan man kontrollera arytmier som inte är omedelbart livshotande. Implanterade defibrillatorer kan användas på detta sätt och ger patienten en kontinuerlig skyddande övervakning.

Risker med defibrillering

Det finns en viss risk för brännskador på huden där elektroderna appliceras, och i ett fåtal fall kan hjärtat ta skada av stöten. Med tanke på de livräddande fördelarna betraktas dock defibrillatorer generellt som ett mycket säkert medicintekniskt hjälpmedel.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online