Universella försiktighetsåtgärder är en uppsättning smittskyddsrutiner som används inom hälso- och sjukvården för att förhindra att patogener – alltså sjukdomsframkallande mikroorganismer – sprids mellan människor. Grundprincipen är enkel men kraftfull: allt blod och alla kroppsvätskor ska behandlas som om de vore smittsamma, oavsett patientens kända eller misstänkta infektionsstatus.
Åtgärderna är utformade för att skydda både vårdpersonal och patienter mot exponering för potentiellt infektiöst material, exempelvis blod, kroppsvätskor, sekret, exkrementer och skadad (icke intakt) hud.
Handtvätt med tvål och vatten eller användning av alkoholbaserat handsprit är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Händerna ska desinficeras eller tvättas före och efter patientkontakt, före och efter varje vårdförrättning samt efter beröring av ytor som kan vara kontaminerade.
Skyddsutrustning används för att skydda hud, slemhinnor och kläder mot kontakt med infektiöst material. Det kan handla om handskar, skyddskittel, munskydd, ansiktsskydd eller ögonskydd samt överdrag för skor. Vilken utrustning som behövs styrs av den aktuella situationen och den förväntade exponeringsrisken.
Vassa instrument, som kanyler och skalpellblad, kan lätt orsaka sticks- och skärsår som överför blodburna patogener. Därför ska vassa föremål hanteras varsamt, aldrig återmonteras på kanylen eller böjas, och omedelbart kasseras i genomstickssäkra behållare.
Ytor som ofta berörs – exempelvis bänkskivor, dörrhandtag och medicinsk utrustning – ska rengöras och desinficeras regelbundet. Utspillda kroppsvätskor eller annat potentiellt smittsamt material ska torkas upp och desinficeras direkt enligt gällande rutiner.
Att täcka mun och näsa med pappersnäsduk vid hosta och nysningar hjälper till att begränsa spridningen av luftvägsinfektioner. Använda näsdukar ska kastas direkt i sopkärl, och handhygien bör utföras därefter.
Användning av engångskanyler och engångssprutor samt korrekt injektionsteknik minskar risken för att blodburna patogener överförs via stick- eller injektionsskador. Utrustning får aldrig återanvändas mellan patienter.
Smittfarligt avfall ska sorteras ut och kasseras enligt lokala regelverk och rutiner för att minimera risken att personal, patienter eller miljön exponeras för farligt material.
För att universella försiktighetsåtgärder ska ha effekt måste de följas konsekvent och noggrant i alla vårdmiljöer – inte bara när en infektion är känd. Konsekvent tillämpning skapar en tryggare miljö för både patienter och vårdpersonal och minskar risken för vårdrelaterade infektioner (HAIs), vilket i sin tur bidrar till bättre patientsäkerhet, kortare vårdtider och lägre kostnader för hälso- och sjukvården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online