Det stora antalet professionella och akademiska tidskrifter inom omvårdnadsvetenskap visar att sjuksköterskor bedriver en betydande mängd forskning inom ett brett spektrum av hälsofrågor. Många av dessa studier bygger på kvantitativa experiment och statistisk analys och passar in i vedertagna definitioner av vetenskaplig forskning. Andra arbeten har mer gemensamt med antropologiska etnografier eller fallstudier, och även om vissa ifrågasätter deras vetenskapliga värde finns det flera goda skäl till varför sjuksköterskor ägnar sig åt kvalitativ forskning – bland annat dess förmåga att vägleda kvantitativa undersökningar, kvantitativa metoders begränsningar, värdet av erfarenhetskunskap samt dess överensstämmelse med en omsorgsfull professions värderingar.
Kvantitativa metoder gör det möjligt för forskare att testa hypoteser genom noggrant utformade experiment med ett stort antal patienter. Resultaten av sådana studier kan koppla specifika arbetsmetoder till hälsoutfall och hjälpa beslutsfattare att utveckla riktlinjer som förbättrar vården. Forskare kan dock bara mäta ett begränsat antal variabler samtidigt, vilket innebär att de arbetar inom en förenklad och konstlad avbildning av verkligheten.
Inom vården kompletterar kvalitativ forskning den kvantitativa undersökningen genom att utforska frågor kring omvårdnad i verkliga miljöer. På så sätt kan insikterna från kvalitativa studier utgöra en utgångspunkt för fortsatt kvantitativ forskning.
Forskare kan inte uttrycka mänsklig erfarenhet enbart genom statistik. Som Helen Streubert förklarar: ”Aspekter av mänskliga värderingar, kultur och relationer gick inte att beskriva fullt ut med hjälp av kvantitativa forskningsmetoder.” Kvalitativa ansatser som etnografi eller fallstudier gör det möjligt för sjuksköterskor att skapa en mer helhetlig bild och ta hänsyn till realiteter i patientupplevelsen och vårdpraxis som påverkar vårdresultaten men som inte syns i statistiska modeller.
Till exempel kan kvantitativa forskare använda statistiska data för att rekommendera ändringar av behandlingsmodeller, medan en kvalitativ studie kan visa att en del av patientgruppen skulle invända mot de nya riktlinjerna av kulturella eller andra skäl.
Användningen av kvalitativa metoder återspeglar också många sjuksköterskors skepsis gentemot vetenskapens anspråk på objektivitet. Kvalitativa ansatser bygger ofta på feministisk teori och respekt för olika sätt att veta och förstå världen. Som Holloway och Wheeler uttrycker det: ”Forskare uppmanas att förstå världens socialt konstruerade natur och inse att värderingar och intressen blir en del av forskningsprocessen.”
När sjuksköterskor genomför kvalitativa studier försöker de möta patienter och andra deltagare på deras egna villkor, respektera deras subjektiva erfarenheter och låta dem själva formulera sin relation till sjukdom och behandling. Dessa metoder kan utmana forskare med stark tro på vetenskaplig expertis överlägsenhet.
Även sjuksköterskor som inte omfamnar den kvalitativa forskningens underliggande filosofier kan dela viktiga värderingar med forskningsutövare. Även den mest hårdnackade empiriker kan exempelvis uppskatta behovet av att respektera patienters övertygelser vid behandlingsbeslut.
Dessutom kan de färdigheter och karaktärsdrag som krävs för att lyckas inom en omsorgsfull profession komma väl till pass i forskarrollen. Som Dawn Brookes påpekar: ”Omvårdnad omfattar element som engagemang och tålmodighet, förståelse och förtroende, flexibilitet och öppenhet” – och alla dessa egenskaper bidrar till effektiv kvalitativ forskning.
Kvalitativ forskning fyller en viktig funktion inom omvårdnadsvetenskapen. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa ansatser kan sjuksköterskor både mäta vårdens effekter och förstå de mänskliga erfarenheter som ligger bakom siffrorna – vilket i slutänden bidrar till en mer helhetsinriktad och patientnära vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online