Släktet Malassezia, en grupp jästliknande svampar, identifierades först i slutet av 1800-talet av den franske forskaren Louis-Charles Malassez. Dessa svampar lever normalt på huden hos både djur och människor utan att orsaka besvär. Ibland kan de dock agera som opportunistiska patogener – det vill säga sjukdomsframkallande organismer som utnyttjar ett försvagat immunförsvar, exempelvis på grund av andra sjukdomar eller hög ålder.
Idag känner man till tio erkända arter inom släktet Malassezia, där M. furfur och M. sympodialis är de som oftast orsakar sjukdom hos människor. Sjukdomsförloppet involverar ofta proteaser som produceras av svamporganismerna. Dessa enzymer kan leda till symtom som förlust av hudens pigmentering samt utveckling av eksem.
Proteaser är en grupp enzymer som bryter ner proteinmolekyler i sina beståndsdelar, aminosyror, genom en process som kallas hydrolys. Vid hydrolys tillsätts vattenmolekyler som bryter de kemiska bindningar som håller ihop aminosyrorna och formar proteinernas tredimensionella strukturer. Eftersom ett proteins funktion helt styrs av dess tredimensionella form innebär en skadad struktur att proteinet inte längre kan utföra den biologiska uppgift det var avsett för.
En studie publicerad i tidskriften "Chembiochem" i maj 2005 undersökte en vanlig svampinfektion hos människor som orsakas av Malassezia furfur och som främst känns igen på pigmentförlust. Denna avpigmentering kan bli bestående även efter framgångsrik behandling av infektionen med antimikrobiella medel. Orsaken är att proteaser omvandlar aminosyran tryptofan till flera olika indolalkaloider, som antas ligga bakom pigmentförlusten. I studien identifierade forskarna ett proteas som kallas malassezin, vilket är aktivt vid utvecklingen av pityriasis versicolor – det medicinska namnet på denna svampinfektion, i dagligt tal även kallad fjällav.
Atopiskt eksem (AE) är ett tillstånd som orsakas av att Malassezia sympodialis koloniserar huden, vilket leder till rodnade, vätskefyllda fläckar som med tiden bildar skorpor på grund av saltansamling. I numret av tidskriften "Allergy" från januari 2011 presenterades en studie om sambandet mellan mastceller i huden – som bidrar till den allergiska reaktionen – och M. sympodialis. Studien visade att ett proteas uppreglerades under sjukdomsförloppet, vilket ökade halterna av histamin samtidigt som regleringen av de proteiner som behövs för att känna igen svamp-patogener på huden försämrades. Författarna uppmanade därför till ytterligare forskning för att bekräfta de patogena mekanismer hos M. sympodialis som är inblandade i utvecklingen av atopiskt eksem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online