Vem upptäckte influensaviruset?

Influensa, ofta kallad bara "fluss", har funnits i tusentals år och plågar sina drabbade med feber, kroppsvärk, hosta, snuva, diarré, kräkningar och uttalad trötthet. Sjukdomen har formats genom återkommande epidemier och pandemier, men själva viruset är en relativt sentida vetenskaplig upptäckt.

Historia

Det tidigaste kända belägget för en influensaliknande sjukdom kommer från den romerske historikern Titus Livius, som beskrev en epidemi så långt tillbaka som år 41 f.Kr. Detta enligt International Actuarial Association. Genom historien har influensaepidemier dokumenterats i många kulturer, även om ingen länge visste vad som egentligen orsakade sjukdomen.

Begreppets ursprung

Enligt Medical Ecology var det en italiener i mitten av 1700-talet som myntade termen "influensa" – en benämning som syftade på "en sjukdom som beror på miasma (dålig luft)". Teorin om att sjukdomar spreds via dålig luft var utbredd under denna tid, långt innan bakterier och virus blev kända smittämnen.

Upptäckten

Flera experiment på grisar under tidigt 1900-tal ledde så småningom fram till insikten att ett virus är orsaken till influensa, enligt Medical Ecology. Forskarna noterade att smittämnet var mindre än bakterier och kunde passera filter som höll kvar bakterier – ett tydligt tecken på att de stod inför något helt nytt: ett virus.

Det första mänskliga influensaviruset

År 1933 lyckades Wilson Smith, Christopher Andrews och Patrick Laidlaw isolera och identifiera influensavirus hos människor. Genom att hitta en lämplig värd för virusets odling och förökning – bland annat illrar visade sig vara känsliga för smittan – kunde de bevisa att detta virus orsakade den mänskliga influensan, rapporterar Medical Ecology. Upptäckten banade väg för senare vaccinutveckling och diagnostik.

Säsongsinfluensan idag

Enligt Flu.gov drabbar säsongsinfluensen mer än 200 000 människor i USA varje år, och cirka 36 000 dör årligen av influensarelaterade orsaker. Vaccination rekommenderas särskilt för äldre, små barn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar, eftersom dessa grupper löper störst risk för allvarliga komplikationer.