Alla studenter lär sig inte på samma sätt. Vissa lär sig bäst genom att se och höra, andra genom att resonera och agera, medan ytterligare andra analyserar och visualiserar begrepp som en del av sin inlärningsprocess. Sjuksköterskestudenter är inget undantag.
Att förstå de olika lärstilar som enskilda studenter för med sig till klassrummet hjälper sjuksköterskelärare att anpassa sin undervisning efter studenternas behov. Det ger studenterna dessutom möjlighet att utveckla nya lärstilar – något som blir ovärderligt i deras framtida yrkesliv. Nedan följer de fyra mest centrala dimensionerna av lärstilar och vad de innebär i praktiken.
Sjuksköterskestudenter kan beskrivas som antingen aktiva studenter – de som trivs med ett praktiskt, handgripligt arbetssätt – eller reflekterande studenter, som hellre observerar och funderar över nya begrepp innan de agerar.
Enligt en studie av Lynne C. Borucky vid Widener University svarade 79 procent av sjuksköterskestudenterna som genomförde Solomon/Felders index för lärstilar att de var aktiva studenter. Detta visar tydligt vikten av praktisk övning, simulationer och verklighetsnära scenarier i sjuksköterskeutbildningen.
Studenter med en sinnesorienterad lärstil trivs med att lära sig konkreta fakta och principer, medan intuitiva studenter hellre studerar sambanden mellan begrepp och de nya möjligheter dessa öppnar.
Sinnesorienterade studenter löser gärna problem med hjälp av välbeprövade rutiner och metoder, medan intuitiva studenter föredrar innovation och kreativitet när de tar sig an frågor och utmaningar. Enligt Boruckys forskning var hela 84 procent av sjuksköterskorna i studien sinnesorienterade studenter – en fördel i ett yrke där noggrannhet och etablerade riktlinjer spelar en avgörande roll.
Visuella studenter har lättare att minnas och förstå det de ser. De uppskattar diagram, bilder, flödesscheman och praktiska demonstrationer. Verbala studenter lär sig å andra sidan bäst genom att läsa texter eller lyssna på muntliga förklaringar.
Båda grupperna lär sig dock allra effektivast när undervisningen kombinerar verbala och visuella metoder. I Boruckys undersökning klassificerades 78 procent av de testade sjuksköterskorna som visuella studenter, vilket understryker värdet av bildstöd och visuell pedagogik inom vårdundervisningen.
Sekventiella studenter föredrar en gradvis, logisk och linjär väg mot nya kunskaper. De tenderar också att lösa problem steg för steg, i en tydlig ordning.
Globala studenter lär sig däremot i stora kliv. De tar till sig begrepp på ett något osystematiskt sätt utan att skapa många kopplingar – tills plötsligt faller alla bitar på plats och helheten blir tydlig. Dessa studenter kan ibland komma fram till svar snabbare vid komplexa problem eller vara särskilt skickliga på att hitta nya angreppssätt, men de har ofta svårt att förklara hur de nådde fram till lösningen. Enligt Boruckys undersökning var 64 procent av sjuksköterskorna sekventiella studenter.
Genom att känna till dessa fyra dimensioner av lärstilar – aktiv/reflekterande, sinnesorienterad/intuitiv, visuell/verbal samt sekventiell/global – kan både lärare och studenter skapa en mer effektiv och stimulerande inlärningsmiljö. En medveten anpassning av undervisningsmetoderna gör att fler studenter når sin fulla potential, samtidigt som de utvecklar den flexibilitet de behöver i ett ständigt föränderligt vårdområde.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online