Granaten har fått sitt namn från det latinska ordet "granatus", som betyder korn eller gryn, och är januari månadens födelsesten. Ett vanligt missförstånd är att granater endast finns i en enda variant – de djupröda stenarna. Ordet granat representerar i själva verket mer än tio olika ädelstenar med snarlik kemisk sammansättning och ett brett spektrum av nyanser. Granater har dessutom en hårdhet mellan 7 och 7,5 på Mohs skala samt ett relativt högt brytningsindex.
Enligt U.S. Geological Survey (USGS) tillhör granaten en familj av mineral som delar samma allmänna kemiska formel samt liknande kristallina och fysikaliska egenskaper. De vanligaste typerna av granat är uvarovit, pyrop, grossular, almandin, spessartin och andradit. Andra varianter, eller arter, inkluderar hessonit (uppkallad efter sin karakteristiska orange färg) och melanit. Den mörkgröna varianten av grossular är särskilt uppskattad bland samlare.
Granater finns i en mängd olika färger – alla utom blått. Andradit kan exempelvis vara grön, grönbrun, gulgrön, orangegul, grå eller svart, enligt USGS. Vissa granater kan till och med byta färg, vilket innebär att stenen uppvisar en färg i naturligt dagsljus och en helt annan färg i glödlampans varma ljus. Denna egenskap gör så kallade färgbytesgranater till särskilt eftertraktade samlarobjekt.
Granaten har en lång historia som ädelsten, ända tillbaka till förhistorisk tid, men dess användning inom industrin går endast att spåra till år 1878, enligt USGS. Henry Hudson Barton, grundaren av Barton Mines Corporation, var den första som använde granat industriellt när han tillverkade sandpapper belagt med granatkorn. Sedan dess har den industriella användningen ökat kraftigt – till cirka 110 000 ton per år – och 1994 uppskattades den totala granatproduktionen i USA till omkring 14 miljoner dollar. Som jämförelse låg värdet på ädelstensgranat vid samma tid endast på cirka 233 000 dollar, vilket visar på mineralens främst industriella betydelse.
Granat består av tre kalciumatomer, två aluminiumatomer, tre kiselatomer och tolv syreatomer. Syreatomerna är bundna till två kalciumatomer, en aluminiumatom och en kiselatom. Kiselatomerna är bundna till fyra syreatomer, vilket bildar så kallade tetraedrar. Aluminiumatomerna är bundna till sex syreatomer (oktaedrar), medan kalciumatomerna är bundna till åtta syreatomer i en struktur som kallas förvriden kub. Denna unika kristallstruktur ger granaten dess hållbarhet och glans.
Granat finns på många platser i USA. Bland de viktigaste fyndplatserna ingår Alaska (längs Stikine-floden), Arizona (i Apache County och nära gränsen till New Mexico), Kalifornien (i El Dorado, Fresno, Orange och San Diego counties), Colorado (nära Nathrop), Connecticut (nära Roxbury Falls) samt Idaho (nära Fernwood och Benewah County). Granat förekommer även i Montana, Nevada, New Hampshire, New York, North Carolina, Pennsylvania, Utah och Virginia.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online