
Begasning innebär att gasformiga kemikalier som är giftiga för specifika målskadedjur frigörs i ett slutet utrymme. Metoden används på containrar som lagrar spannmål eller andra livsmedelsvaror inför transport, i syfte att kontrollera och förebygga skadedjursangrepp. Metylbromid och aluminiumfosfid är de mest använda begasningsmedlen tack vare sin höga toxicitet och goda penetrationsegenskaper – men de är också mycket farliga för människor. Hur effektivt begasningsmedlet verkar avgörs i hög grad av vilken applikationsmetod som väljs.
För att begasningen ska bli framgångsrik måste containern vara ordentligt försluten under tillräckligt lång tid för att gasen ska hinna verka. Containrar tillverkas vanligtvis av material som glasfiber, trä, stål, betong eller plast. Enligt U.S. Federal Grain Inspection Service får endast inspekterade och certifierade containrar begasas. Exempel på lämpliga enheter är bulkcontainrar för torra varor, fartyg för flytande naturgas (LNG) samt så kallade tweendeck-fartyg.
Vid ytbehandling sprids begasningsmedlet jämnt över hela ytan av den exponerade varan. Medlet appliceras i form av granulat, pellets eller tabletter, förutsatt att dosen följer riktlinjerna från U.S. Environmental Protection Agency (EPA). Det fasta preparatet reagerar sedan med fukten i luften och omvandlas till giftig begasningsgas. Aluminiumfosfid bildar exempelvis giftig vätefosfid, även känd som fosfin.
Djupbehandling omfattar flera delmetoder som alla placerar begasningsmedlet under varans ytsyta. Vid fårametoden grävs begasningsmedlet ner i en grund fåra som därefter täcks med varan. Polyetenrör kan även användas för att föra in medlet djupare i godset. Rören är antingen cirka 1,5 meter långa vid kortprobemetoden eller cirka 5 meter vid långprobemetoden; båda typerna kombineras ofta för bästa resultat. Ett mer omfattande rörsystem använder rör på upp till 76 meter som dras tvärs över containern för att säkerställa en jämn fördelning av gasen.
I ett recirkulationssystem cirkuleras fosfingasen genom hela containern med hjälp av perforerade rör och en explosionsfri fläktmotor. Gasen flyttas aktivt från områden med hög koncentration till områden med låg koncentration, vilket ger en jämnare behandling. Röret är ungefär 15 centimeter i diameter och sträcker sig ned till varans yta, medan andra änden är kopplad till en motor med en kapacitet på cirka 8,5 kubikmeter luft per minut. Recirkulationssystemet används alltid i kombination med antingen ytbehandling eller djupbehandling.
Eftersom både metylbromid och fosfin är extremt giftiga för människor bör begasning endast utföras av utbildad personal med rätt skyddsutrustning. Behandlade containrar måste dessutom ventileras noggrant och kontrolleras med gasdetektorer innan de öppnas eller lastas av, för att skydda både arbetare och konsumenter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online