Många industriella och kommersiella miljöer kräver högspänd elektrisk energi. För att mäta dessa spänningar finns flera olika tekniker, bland annat direkt mätning med elektrostatisk voltmeter, mätning på reducerad spänningsnivå med hjälp av delare eller transformatorer samt gapmätning. Personal som arbetar med högspänning måste alltid följa lämpliga säkerhetsrutiner för att undvika olyckor.
Flera typer av elektrostatiska voltmetrar har utvecklats som kan kopplas direkt till högspänningskretsar för mätning. Elektrostatiska voltmetrar klarar att mäta spänningar på upp till cirka 200 kV. Vanliga modeller är den så kallade attraherade skivtypen, som mäter spänningar över 10 kV, samt Abraham-voltmetern som täcker ett spann mellan 3 kV och 500 kV. Över 200 kV uppstår dock vissa mätfel.
Tekniken med sfäriska gnistgap används ofta som kalibreringsmetod för voltmetrar och andra instrument tack vare sin höga tillförlitlighet. Ett gnistgap mäter i grunden spänningsfallet när strömmen passerar över likformiga gap längs spänningskretsen. Apparaten består av två metallkulor med en gasfylld glipa emellan, vars densitet måste beaktas vid beräkningen av spänningen.
I vissa fall mäts inte den faktiska högspänningen direkt, utan i stället registreras en sekundärspänning på en lägre nivå. Instrument som används för denna teknik är spänningsdelare och transformatorer. Eftersom den uppmätta strömmen är mycket liten ökar risken för mätfel. Exempel på delare är resistiva och kapacitiva spänningsdelare, som främst används i laboratoriemiljö. Transformatorer kopplas till stationer i eldistributionsnätet.
Det finns begränsad data om blixtar, eftersom de inte kan framkallas artificiellt. Denna brist på information gäller även mätning av blixtnedslag, som undersöks med hjälp av en Klydonograf. Instrumentet består av ett dielektriskt ark täckt med ett fotografiskt filmskikt. Filmen fästs vid en högspänningselektrod, medan den andra elektroden är jordad. När en blixtoverspänning når högspänningselektoden registreras en bild som sedan analyseras. Denna bild kallas ett Lichtenberg-mönster.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online