Om du tror att alla vulkanutbrott ser likadana ut, tänk igen. Precis som det finns olika typer av vulkaner finns det också olika typer av utbrott med varierande kraft och påverkan. Vulkanologer delar in vulkanutbrott i två huvudkategorier: explosiva och effusiva. Klassificeringen av de olika utbrottstyperna varierar dock inom forskningsfältet.
Strombolianska utbrott uppstår när gasbubblor får lava att spruta och explodera genom vulkanens öppning. Under denna typ av utbrott sker lavaexplosioner med några minuters mellanrum under längre perioder. Lavablasterna når hundratals meter upp i luften, vilket ger dem en imponerande räckvidd.
Vulkanska utbrott är små men våldsamma explosioner av magma. Kraften bakom explosionerna är så enorm att material som kastas ut från vulkanen kan färdas i hastigheter upp till 1 280 km/h. Magman kan dessutom stiga flera kilometer högt när den lämnar vulkanen. Sådana explosioner kan pågå i dagar, månader eller till och med år, med oregelbundna utbrott.
Ett surtseyskt utbrott kombinerar lava eller magma med vatten och skapar då en hydromagmatisk explosion. Dessa utbrott sker när undervattensvulkaner växer sig så stora att de bryter genom vattenytan, vilket gör att het lava blandas med vatten och bildar explosiv ånga. Ånga, aska och tefra – material från utbrottet – kastas ut ur vulkanöppningen under ett surtseyskt utbrott.
Hawaiiska utbrott inträffar när lava sprutar genom vulkanens öppning eller genom sprickor och brott som fungerar som öppningar. Lavafontänen som bildas vid ett hawaiiskt utbrott kan nå hundratals meter upp i luften, vilket gör att en lavaström rinner nerför vulkanens sidor.
Mount St. Helens-utbrottet 1980 var ett pliniskt utbrott. Pliniska utbrott är de mest våldsamma typerna av vulkanutbrott, där aska och gas exploderar genom vulkanens öppning kilometer upp i atmosfären. Dessa utbrott är så kraftfulla att energin har potential att spränga bort hela bergstoppar. Häftiga magmaflöden kännetecknar också denna utbrottstyp.
Freatiska utbrott, även kända som ångexplosioner, består av explosiv ånga som istället för att spruta ut ny magma endast kastar ut fragment av fast berg som redan fanns i vulkanen sedan tidigare.
Vid ett vesuvianskt utbrott kastas gas och aska våldsamt upp i luften, vilket orsakar en explosion som resulterar i ett karakteristiskt blomkollsliknande moln över vulkanen.
Vid ett peléanskt utbrott sprängs stora mängder gas, aska, lava och andra fragment ut genom vulkanens centrum. Detta orsakar lavalaviner som kan röra sig i hastigheter upp till 160 km/h, vilket gör dem extremt farliga för omgivningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online