Så beräknar du det globala ekologiska fotavtrycket

```html

Det globala fotavtrycket, även kallat det ekologiska fotavtrycket, är en beräkning av hela mänsklighetens samlade anspråk på biosfären, enligt WWF:s rapport Living Planet Report 2010. Redovisningssystemet har utformats för att jämföra människans totala efterfrågan med planetens regenereringsförmåga. Det globala fotavtrycket mäter den areal av biologiskt produktiv mark och vatten som krävs för att tillhandahålla de förnybara resurser vi använder, samt för att absorbera det avfall vi genererar.

Genom att kunna beräkna det globala fotavtrycket kan vi enligt WWF inte bara bedöma hälsan hos världens biologiska mångfald, utan också mäta mänsklighetens anspråk på jordens naturresurser.

Instruktioner

1. Summera de olika arealerna

Addera arealerna som krävs för att tillhandahålla förnybara resurser, arealerna som upptas av infrastruktur samt arealerna som behövs för att absorbera avfall. I dagens National Footprint Accounts omfattar de spårade resurserna bland annat grödor, fisk, timmer, gräs och avfallsprodukten koldioxid. Global Footprint Network, som beräknar det globala fotavtrycket årligen, uttrycker dessa arealer i enheter som kallas globala hektar. En global hektar motsvarar den produktiva kapaciteten hos en hektar mark med världsgenomsnittlig produktivitet.

2. Beräkna varje enskild komponent

Beräkna varje enskild del av det globala fotavtrycket separat:

• Koldioxidupptag: den skogsmarksareal som krävs för att absorbera koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen, markanvändningsförändringar och kemiska processer.
• Betesmarker: arealen som används för att föda upp boskap för kött, mejeriprodukter, skinn och ull.
• Skogsmark: mängden virke, pappersmassa, timmer och ved som ett land konsumerar varje år.
• Fiskevatten: den produktion som krävs för att stödja den fångade fisken och skaldjuren.
• Åkermark: arealen som används för att odla oljeväxter, gummi och livsmedel för både mänsklig konsumtion och djurfoder.
• Bebyggd mark: arealen som täcks av mänsklig infrastruktur, inklusive transporter, bostäder, industribyggnader och vattenkraftsdammar.

3. Jämför med planetens biokapacitet

Avgör om planeten klarar av att upprätthålla människans efterfrågan på förnybara resurser och koldioxidupptag genom att jämföra det globala fotavtrycket med planetens biokapacitet, enligt WWF. Biokapaciteten är den totala regenereringsförmåga som finns tillgänglig för att möta den efterfrågan som fotavtrycket representerar.

Använd skördefaktorer för att normalisera ett lands biologiska produktivitet till världsgenomsnittet – till exempel genom att jämföra ton vete per amerikansk hektar med ton vete per genomsnittlig hektar globalt. Använd därefter ekvivalensfaktorer för att väga in skillnader i produktivitet mellan olika marktyper, exempelvis mellan världsgenomsnittlig skogsmark och världsgenomsnittlig åkermark.