Ekosystemen upprätthåller den globala miljömässiga balansen. Allt som förändrar ekosystemens funktion skapar en obalans som påverkar allt liv på jorden. Förstörelsen av jordbruksmark, sjöar och floder världen över har skapat miljöobalanser så omfattande och utbredda att naturvårdsinsatser har svårt att hålla jämna steg med skadorna.
Vattenkretsloppet cirkulerar ständigt avdunstat vatten upp i atmosfären och återför det till jorden som nederbörd. Vattnet du dricker idag är alltså samma vatten som jordens första invånare en gång drack.
Gifter, tungmetaller och oljor från byggarbetsplatser, samt jordbrukskemikalier som bekämpningsmedel och gödningsmedel, tas upp i mark och grundvatten. Ytvattenavrinningen bär sedan med sig dessa föroreningar till sjöar, floder och andra vattendrag. Föroreningar som hamnar i sjöar och floder, exempelvis kväveoxider och svaveldioxid, avdunstar som en del av vattenkretsloppet och faller tillbaka ner över jorden som surt regn. Det sura regnet orsakar miljöobalanser världen över genom att döda vegetation i känsliga ekosystem som jordbruksmark och skogar.
Transpiration är den process där vatten avdunstar från växter. När transpirationen minskar minskar även molnbildningen och nederbörden, vilket gör att marken torkar ut. Avskogning – det vill säga när stora skogsområden avverkas – leder till att mindre vatten avdunstar till atmosfären. På den uttorkade marken kan sedan inte den vegetation som behövs för att absorbera vatten och förebygga översvämningar växa.
När mark röjs för att göra plats åt urbanisering skapas miljöobalanser genom att vattnets naturliga flödesmönster förändras. Att täcka marken med asfalt och betong ökar ytvattenavrinningen, orsakar översvämningar och minskar samtidigt påfyllningen av grundvattenmagasinen. Vissa jordbruksmetoder förgiftar dessutom jorden med kemikalier och berövar den de viktiga näringsämnen som krävs för framtida odling.
Vind- och jorderosion bidrar både till miljöobalanser och till hälsoproblem hos människor. Varje år förstör erosionen åkermark 10 till 40 gånger snabbare än den hinner återbildas. När vinden torkar ut och bortför matjorden orsakar det inte bara sämre skördar och ökad ytvattenavrinning – vinden blåser också upp damm i luften.
Enligt Cornell University Chronicle Online kan damm från vinderosion bära på cirka 20 olika infektionssjukdomar hos människor, däribland miltbrand och tuberkulos. USA:s miljöskyddsmyndighet (EPA) uppskattar att flera ton jord per tunnland (cirka 0,4 hektar) eroderar varje år i jordbruksområden. Konsekvenserna för livsmedelsproduktionen blir förödande: erosionen leder till svält och tvingar enorma folkmängder att lämna sina hemtrakter.
Växthusgaser – bland annat koldioxid, metan och vattenånga – håller jorden tillräckligt varm för att liv ska kunna existera, genom att absorbera en del av solens energi när den annars skulle stråla ut i rymden. En miljöobalans uppstår dock när stora mängder växthusgaser samlas i atmosfären och fångar in alltför mycket värme.
Denna extra värme, som kallas global uppvärmning, anses ligga bakom miljökatastrofer som stigande havsnivåer, översvämningar och smältande polarisar. Överflödet av växthusgaser i atmosfären tros allmänt åtminstone delvis bero på mänskliga aktiviteter, såsom förbränning av fossila bränslen – olja, naturgas och kol – industriella och jordbruksrelaterade kemikalier och processer, samt produktionen av organiskt avfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online