Klimatförändringarna påverkar människors hälsa i samma utsträckning som de påverkar naturlandskapen världen över. En frisk människokropp befinner sig i ett konstant tillstånd av homeostas – det vill säga en inre balans. Denna balans styrs av ett negativt återkopplingssystem som använder yttre stimuli för att registrera immunreaktioner och hålla kroppen vid god hälsa. När homeostasen rubbas blir kroppen sårbar för sjukdomar och infektioner. Flera aspekter av klimatförändringarna kan störa denna känsliga balans.
När temperaturen stiger över hela världen skapas omfattande förändringar i miljön. Detta leder till allt mer extrema väderförhållanden under både sommar- och vintermånaderna. Somrarnas intensiva hetta utgör en allvarlig risk för befolkningen. Utan luftkonditionering och en tillräcklig vattenförsörjning riskerar särskilt befolkningsgrupper i tredje världens länder att drabbas av sjukdom och död. Samma gäller regioner som utsätts för stränga vintrar utan tillgång till uppvärmning.
Extrem värme skapar gynnsamma levnadsvillkor för mikroorganismer. En del av dessa mikroorganismer orsakar smittsamma sjukdomar som är starkt beroende av väderförhållandena. Många av dessa sjukdomar sprids via insekter – malaria är ett tydligt exempel, eftersom myggor som bär på parasiten trivs bäst i varma klimat. Ett annat resultat av den ökande temperaturen är algblomningar. När dessa blomningar uppstår i förorenade vatten kan de bära på kolera och därmed utgöra ett allvarligt hot mot folkhälsan.
I takt med att klimatet blir varmare ökar förekomsten av smog vid marknivå. Smog är ett disliknande atmosfäriskt lager av föroreningar. En person som utsätts för höga halter av smog och luftföroreningar löper större risk att utveckla hjärt- och lungsjukdomar. Luftföroreningar har även mildare effekter, såsom astma och allergier. Forskning pågår kontinuerligt för att kartlägga de indirekta hälsoeffekter som denna typ av förorening kan medföra på lång sikt.
Tillgångarna på färskvatten hotas när klimatet blir varmare, särskilt i delar av världen som redan har torra klimat, exempelvis ökenregioner. Färskvatten används både som dricksvatten och inom jordbruket, och i dess frånvaro drabbas befolkningar av ökad sjuklighet, svält och uttorkning. Redan innan situationen blir akut kan ett samhälle tvingas flytta från sitt hemområde. En sådan tvångsförflyttning kan orsaka psykisk stress, vilket i sin tur kan leda till ytterligare störningar i kroppens homeostas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online