
Olika öken- och havsekosystem delar flera karaktäristiska drag med andra ekosystem inom samma biom, exempelvis nederbördsnivå eller typ av djurliv, samtidigt som de besitter unika egenskaper som skiljer dem från sina släktingekosystem. Haven täcker 70 procent av jordens yta, medan öknar upptar cirka 20 procent av jordens landmassa. Varje ekosystem rymmer en rik mångfald av växter och djur som har anpassat sig till sin krävande miljö.
Det sparsamma regn som heta öknar tar emot faller i korta, intensiva skurar mellan långa torrperioder. De hetaste öknarna får mindre än 1,3 centimeter nederbörd per år, ofta i form av dimma. Dagtemperaturerna är brännande – National Geographic rapporterar att Saharas varmaste dagar når upp till 122 grader Fahrenheit, motsvarande cirka 50 grader Celsius. Trots detta hyser heta öknar ett överraskande rikt växt- och djurliv. Växterna har anpassat sig genom att utveckla rotnätverk som är långa nog att nå grundvattnet under sanden, eller genom förmågan att lagra fukt som räcker i åratal. Djurlivet domineras av smådjur som gnagare, insekter, spindlar, fåglar och reptiler.
Polaröknar återfinns på Grönland, inom norra polarcirkeln och i Antarktis, och får 15 till 26 centimeter årlig nederbörd i form av snö. De kännetecknas av omfattande permafrost – mark som aldrig tinar – samt temperaturer som aldrig stiger över 10 grader Celsius ens under de varmaste månaderna. Enligt Encyclopedia of Earth består polaröknarnas vegetation främst av örter och lavar, vilka endast täcker cirka 5 procent av ytan. Trots det karga klimatet lever här en rik fauna med valar, sälar, harar och ugglor som har utvecklats för att klara den iskalla miljön.
Havets översta lager, den pelagiska zonen, är hem för det mesta av det marina liv som människan känner till, exempelvis hajar, rockor och havsdäggdjur. Växtplankton är mikroskopiska alger som utgör större delen av växtlivet i den pelagiska zonen. National Geographic anger att dessa små organismer producerar hälften av jordens syre genom fotosyntes. I de djupare bentiska och abyssala zonerna, där vattnet är iskallt och trycket enormt, lever mikroorganismer och ryggradslösa djur som aldrig lämnar zonernas eviga mörker.
Korallrevsekosystem finns i klara, grunda tropiska vatten där rikligt med solljus kan tränga ner i havet och driva korallpolypernas fotosyntes. Korallpolyperna bildar kalciumkarbonat som en biologisk biprodukt, vilket under tusentals år ansamlas till de taggiga, gitterliknande rev som hyser en oerhörd mångfald av marint liv. Korallreven har ett synergistiskt förhållande till mangroveträden på land samt till sjögräsängarna mellan revet och närmaste strand. Mangrovrötterna håller strandmarken intakt och tillför näringsämnen till ekosystemet, medan sjögräsängen ger viktiga näringsämnen åt revets invånare och producerar det syre som krävs för att livet ska kunna fortbestå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online