Den 26 april 1986 rev en kraftig explosion upp härden i en av världens då största reaktorer – en sovjetisk RBMK-reaktor vid kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina. Dödliga radioaktiva moln släpptes ut i atmosfären och spreds med vinden över stora landområden. År 2003 bildade Förenta Nationerna, tillsammans med regeringarna i de tre mest drabbade länderna – Ryssland, Vitryssland och Ukraina – Tjernobylforumet. Forumets rapport från 2005 betraktas av de flesta regeringar och ledande vetenskapliga organisationer som det definitivaste underlaget om olyckans långsiktiga effekter under de första tjugo åren. Greenpeace och andra miljöorganisationer bestrider dock resultaten och hävdar att de är ofullständiga.
Cancer i sköldkörteln hos barn är en av de allvarligaste långsiktiga hälsokonsekvenserna av Tjernobylolyckan. Radioaktivt jod tog sig ut i miljön och via mjölkdjur vidare in i den mjölk som barn drack. Eftersom jod naturligt samlas i sköldkörteln ökade förekomsten av sköldkörtelcancer kraftigt efter exponeringen. Enligt Tjernobylforumet hade 4 000 fall diagnostiserats fram till år 2002 hos personer som var barn vid olyckstillfället, och olyckan bedöms vara den sannolika orsaken till den stora majoriteten av dessa cancerfall.
Det är mycket svårt att vetenskapligt skilja mellan cancerfall, inklusive leukemi, orsakade av strålningen från Tjernobyl och de som beror på andra faktorer. Tjernobylforumets bedömning är att olyckan fram till 2002 orsakade cirka 4 000 dödsfall i cancer. I samma befolkningsgrupp dokumenterades under samma tidsperiod dessutom 100 000 cancerdödsfall med helt andra orsaker. Analysen omfattade de mest exponerade grupperna, exempelvis räddningspersonal och personer som bodde i omedelbar närhet av kraftverket. En Greenpeace-rapport från 2006 hävdar dock att antalet cancerdödsfall i Ryssland, Vitryssland och Ukraina som kan tillskrivas Tjernobyl i själva verket uppgick till hela 200 000.
Medicinska undersökningar visar entydigt att olyckan ledde till utveckling av grå starr hos både barn och räddningsarbetare. Ingen minskning av fertiliteten hos vare sig män eller kvinnor kunde dock noteras. Antalet medfödda missbildningar hos spädbarn ökade under åren direkt efter olyckan, men enligt Tjernobylforumet berodde dessa inte på strålningsexponering. Många människor drabbades även av psykiskt lidande till följd av den utbredda oron för sin hälsa och den stress som evakueringar och tvångsförflyttningar medförde – vilket i sin tur kunde ge upphov till långvariga psykologiska problem.
Det radioaktiva nedfallet förorenade jordbruksmark likväl som skogar och vattendrag. Mjölken kontaminerades omedelbart av radioaktivt jod, och senare, när andra radioisotoper trängde ner i marken, drabbades även grönsaker. Koncentrationen av radioaktivt material är högre i skogsmiljöer än på jordbruksmark. Lavor tar upp radioaktiva ämnen mycket effektivt, vilket fick till följd att renar som betar lav i delar av Skandinavien – liksom samerna som lever av renjakt och renskötsel – kontaminerades av nedfallet från Tjernobyl.
Ett cirka 2 600 kvadratkilometer stort avspärrat område, den så kallade Tjernobylzonen, omger fortfarande den tidigare reaktorn. Staden Prypjat, där kraftverkets anställda bodde, evakuerades dagen efter olyckan och står sedan dess övergiven. För att begränsa fortsatt utsläpp täcktes den skadade reaktorn först av en betongkonstruktion, och år 2016 invigdes en ny, enorm skyddsark – New Safe Confinement – som byggts över ruinerna. Intressant nog har zonen utvecklats till ett slags oplanerat naturreservat där bland annat vargar, björnar och visenter återvänt, även om forskare fortsätter att studera de långsiktiga biologiska effekterna av strålningen på djurlivet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online