Ogräs har beskrivits av Australiens stadsfullmäktige i Townsville som "fel växt på fel plats vid fel tidpunkt". När främmande växtarter introduceras i ett ekosystem utan naturliga fiender eller selektionsprocesser som håller dem i schack kan de kväva inhemska växt- och djurarter. Det som kan ha börjat som en till synes obetydlig förändring av en livsmiljö slutar med att rubba den naturliga balansen i ekosystemet och sätter igång händelser med långtgående konsekvenser. Den kraftiga spridningen av skadligt ogräs i floder världen över har orsakat miljökatastrofer som kostar miljontals dollar varje år att bekämpa.
Slambildning, eller sedimentation, uppstår när rötterna från vattenlevande ogräs fångar upp sediment på flodbäddar. Sedimentet ansamlas med tiden och minskar flodens djup. Den minskade kapaciteten gör att flodstränderna svämmar över under regnsäsongen och översvämmar låglänta områden längs floden. Skadorna på jordbruk och samhällen från översvämmade floder är dock bara första fasen av problemet. Fröerna från det skadliga ogräset flyter på vattenytan och förs långa sträckor till andra områden som saknar naturligt motstånd för att hämma deras tillväxt, vilket får problemet att växa exponentiellt.
Överdriven tillväxt av ogräs i floder hindrar vattnets naturliga fria strömning. Stillastående vatten skapar en miljö där alger kan föröka sig kraftigt, vilket berövar vattnet syre och dödar fisk samt annat inhemskt liv i floden.
Spridningen av invasiva ogräs i floder sker till stor del utom synhåll, under vattenytan. Invasionen av vattenlevande ogräs i rekreationsområden kan fasthålla och dränka både simmare och vilda djur. Överväxten försvårar dessutom sjöfarten genom att täppa till båtpropellrar, och i vissa fall kan det till och med göra floder helt onavigerbara.
Vattenlevande ogräs är härdigt och kan fortsätta växa även efter att det ryckts upp med rötterna. Kemiska, mekaniska och biologiska metoder används för att utrota oönskat vattenogräs, beroende på vilken art som ska bekämpas, angreppets omfattning och de specifika miljöförhållandena där angreppet förekommer. Kemisk behandling med herbicider kan vara kostsam, svår att genomföra i avlägsna områden och farlig för annat viltliv, och har ofta endast begränsad eller tillfällig effekt. Biologisk bekämpning görs genom att införa insekter som uteslutande lever på just de ogräs som ska utrotas. Denna metod har visat långsiktig framgång vid kontrollen av arter som vattenhyacint, musselblomma och vattenbräken i afrikanska länder. Mekanisk skörd är en annan bekämpningsmetod, men den är kostsam och ger endast begränsad och tillfällig lindring.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har genomfört talrika initiativ och samarbetsprojekt med experter över hela världen för att hantera det internationella problemet med vattenlevande ogräs i floder och andra vattendrag. Floder används i stor utsträckning för sjöfart, fiske, bevattning och vattenkraftsproduktion. Floder som täppts igen av vattenlevande ogräs försvårar alla dessa aktiviteter och hotar därmed hela befolkningar i utvecklingsländer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online