Global uppvärmning är ett begrepp som syftar på klimatförändringar orsakade av mänskliga industriella processer. Dessa processer omfattar utsläpp från industri, jordbruk och fordon, vilka släpper ut gaser som koldioxid, metan och fluorerade kemikalier. Dessa gaser fångar solstrålning i atmosfären och värmer upp planeten. I USA är Environmental Protection Agency (EPA) och U.S. Global Change Research Program (USGCRP) två centrala institutioner som utför och sammanställer forskning om detta fenomen. Enligt båda organisationerna har den globala uppvärmningen redan fått en rad olika effekter på landet.
Enligt USGCRP har medeltemperaturen i USA stigit med över 2 grader Fahrenheit sedan 1960-talet, vilket överensstämmer med den globala trenden. Data tyder på att vintrarna i Alaska blir varmare än tidigare, medan resten av landet upplever varmare somrar. USGCRP projicerar dessutom en ytterligare temperaturökning på upp till 11 grader Fahrenheit fram till slutet av 2000-talet, om utsläppen inte kontrolleras.
Snö- och isbeläggningen i landet har också minskat, enligt EPA. Glaciärerna i Alaska smälter exempelvis snabbare än tidigare, och sjöisen runt om i landet är inte längre lika omfattande som under första hälften av förra seklet.
Högre temperaturer ökar avdunstningen av vatten från marken, vilket i sin tur leder till mer nederbörd, enligt EPA. USGCRP:s dataanalys bekräftar detta: 2009 föll det 5 procent mer regn än i början av 1960-talet. Detta är dock ett genomsnitt för hela landet, eftersom nederbörden ökar i vissa områden och minskar i andra. Kalifornien och Nevada får exempelvis mer regn på vintern men mindre på sommaren, medan sydöst och nordväst får mindre regn än tidigare. Mellanvästern upplever däremot allt mer kraftiga regnfall. USGCRP bedömer att intensiva skyfall kommer att bli vanligare än de var före den globala uppvärmningen.
Orkaner från Atlanten är mer intensiva än före den globala uppvärmningen, enligt USGCRP, vilket beror på de stigande havstemperaturerna. Orkaner med ursprung i Stilla havet inträffar mindre ofta, men är när de väl uppstår också kraftigare. Frekvensen och styrkan hos tornados verkar däremot inte ha påverkats av klimatförändringarna.
Landet har samtidigt drabbats av fler lokala torkperioder än tidigare, och högre temperaturer kan enligt EPA och USGCRP förstärka torkornas intensitet. Värmeböljor är både vanligare och mer intensiva än förr, och båda organisationerna förutsäger att deras frekvens kommer att öka ytterligare.
Havsnivån har stigit med upp till 8 tum (cirka 20 cm) i områden som Mexikanska golfen och delar av Atlantkusten sedan 1960-talet, medan havsnivån i vissa områden faktiskt har sjunkit.
De väderförändringar som EPA och USGCRP tillskriver den globala uppvärmningen får betydande konsekvenser för både ekosystemet och befolkningen i USA. Orkanen Katrina, vars intensitet möjligen förstärktes av den globala uppvärmningen, förstörde exempelvis en hel stad och skadade allvarligt 320 miljoner träd, enligt USGCRP.
Jordbruket påverkas också, eftersom grödor är beroende av temperatur- och väderförhållanden. Enligt EPA är den genomsnittliga växtsäsongen i de 48 sammanhängande delstaterna numera två veckor längre än för hundra år sedan. Detta kan gynna bönderna i regionen, men samtidigt kan de förändrade väderförhållandena begränsa vilka grödor som passar för olika områden.
Forskningen från EPA och USGCRP visar tydligt att den globala uppvärmningen redan påverkar USA på många sätt – från stigande temperaturer och förändrad nederbörd till kraftigare stormar och omvälvningar i ekosystemen. Fortsatt övervakning samt åtgärder för att minska utsläppen är avgörande för att begränsa dessa effekter i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online