DDT utvecklades för att bekämpa insekter som kan skada människor eller grödor. I USA har kemikalien varit förbjuden sedan början av 1970-talet eftersom den kan ansamlas i binjurarna och störa hormonproduktionen. Trots detta används den fortfarande i stor utsträckning i andra delar av världen för att bekämpa myggor som sprider sjukdomar farliga för människor. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan DDT – liksom dess nedbrytningsprodukter DDD och DDE (tillsammans kallade DDX) – finnas kvar i vatten, luft och jord i mer än 30 år.
DDT och de produkter som bildas när kemikalen bryts ner (DDX) finns fortfarande i stora mängder i jord- och vattenprover över hela världen. En studie publicerad i tidskriften Environmental Toxicology and Chemistry i juni 2011 undersökte de långsiktiga effekterna av dessa föreningar i områdena kring Pärlflodens delta i södra Kina. Forskarna fann att majoriteten av DDX-föreningarna fanns i jorden, vilket syns i de koncentrationer som uppmättes i fiskfoder producerat från grödor odlade på åkrarna. Föroreningshalterna var upp till fyra gånger högre i jorden än i de vattenprover som testades i studien. Studien drog dock slutsatsen att hälsoeffekterna på fisk var minimala och att effekterna på människor som äter denna fisk var försumbara.
DDT och dess metaboliter samlas i avlopps- och dagvattenbassänger och kan på nytt ta sig in i vattenförsörjningen via reningsverk. En studie publicerad i Science of the Total Environment i mars 2010 rapporterade att DDT upptäcktes i vissa dagvattenbrunnar i delstaten Florida. Forskarna fann dock att halterna av DDX var mycket låga och inte utgjorde något betydande hot mot miljön eller människors hälsa.
Enligt en artikel publicerad i Environmental Health Perspectives i september 2009 lyckades de restriktioner som infördes genom Stockholmskonventionen om persistenta organiska föroreningar 2001 med att begränsa människors exponering för DDT. Författarna rapporterade dock att användningen av ämnet fortfarande pågick i flera länder för att bekämpa insekter som sprider sjukdomsalstrande mikroorganismer till människor. Halterna av DDT och dess metaboliter fortsatte att vara höga i blodprover från personer i dessa områden. Författarna drog slutsatsen att även om dessa föreningar kan utgöra en risk för människors hälsa, saknades tillräckliga data, och de rekommenderade därför ytterligare forskning.
DDT användes också av den brasilianska staten för att bekämpa insekter, och kemikalien samt dess metaboliter återfinns i fisk från Amazonfloden som konsumeras av människor. En studie från januari 2011 publicerad i Environment International beskrev koncentrationerna av DDT och DDX i köttet på fisk fångad under regnperioden i februari respektive torrperioden i augusti. Studien fann inget samband mellan föroreningshalter och tidpunkten på året då fisken fångades, och konstaterade att halterna låg under det maximivärde som fastställts i svenska livsmedelsregler för mänsklig konsumtion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online