
Trots att strålning är föremål för stor oro inom folkhälsan på grund av sina effekter på människokroppen finns den överallt runt oss. Strålning kan i grunden definieras som energi som färdas genom rymden. Vi får i oss strålning dagligen i form av solljus, men även händelser i djuprymden sänder ut energi som når vår planet.
En genomsnittlig människa utsätts för cirka 620 millirem strålning per år. Den amerikanska kärnkraftsmyndigheten Nuclear Regulatory Commission klassificerar en årlig exponering under 10 000 millirem som en låg dos – ändå finns det säkerhetsfrågor som berör allmänheten.
Det finns många sätt på vilka människor kan utsättas för strålning, och exponeringsfaktorn är av störst betydelse och störst oro för många. Tre komponenter spelar roll vid exponering:
Tid – hur länge en person befinner sig nära en viss strålkälla.
Avstånd – hur långt bort från källan personen befinner sig.
Avskärmning – skydd som kan uppnås genom blyförklädnader vid medicinska ingrepp eller genom vissa dräkter och/eller konstruktioner mellan personen och det radioaktiva ämnet.
Samtliga faktorer påverkar mängden strålning som en person tar emot vid en given händelse.
Röntgen och datortomografi (CT) använder strålning för att avbilda kroppen. När vi genomgår dessa undersökningar absorberar vi strålning. University of California har konstaterat att en ny studie visar att den strålning som amerikanska patienter får via dessa medicinska undersökningar så småningom kommer att leda till 29 000 nya cancerfall och 15 000 nya cancerdödsfall varje år, med nuvarande nivåer av CT-användning och nuvarande botandegrad. Överanvändning av datortomografi kan alltså utgöra en verklig hälsorisk.
Det finns naturligtvis en viss oro kring de strålnivåer som barn utsätts för. I takt med att tekniken blir alltmer prisvärd och diagnostiska undersökningar blir vanligare kan barn komma att utsättas för mer strålning under sin livstid än tidigare generationer.
Dr Adam Dorfman vid University of Michigan förklarar: "Vi vet att exponering för strålning är additiv under en livstid, och vi vet att barn är mer mottagliga för de skadliga effekterna av en given mängd strålning än vuxna." Detta beror på barnens snabbt växande kroppar, där celldelningen sker många gånger oftare än hos en vuxen.
Den kanske mest dramatiska oron gäller nedfall från stora källor, exempelvis en bomb eller en härdsmälta i ett kärnkraftverk. Jordbävningen och den efterföljande tsunamin i Japan den 11 mars 2011 förde dessa farhågor i fokus när ett kärnkraftverk började släppa ut strålning på höga nivåer.
Kaliumjodid i tablettform blev starkt eftertraktat, eftersom många hade den uppfattningen att det skulle skydda mot det radioaktiva nedfall som drev med vinden efter katastrofen.
Sammanfattningsvis är strålning en naturlig del av vår vardag, men medvetenhet om exponeringens källor – från solljus till medicinska undersökningar och potentiella katastrofer – hjälper oss att fatta välgrundade beslut om vår hälsa och säkerhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online