Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) upphörde USA med regelbunden smittkoppvaccination år 1972, när sjukdomen inte längre ansågs utgöra något hot. Världshälsoorganisationen WHO kunde senare, 1980, förklara smittkopporna utrotade. Det finns dock ingen bot mot sjukdomen, och efter terrordåden den 11 september 2001 säkerställde den amerikanska regeringen att det fanns tillräckligt med vaccin för hela befolkningen, ifall ett biologiskt terrorangrepp skulle inträffa.
Smittkoppor orsakas av variolaviruset, ett mycket smittsamt virus som kan vara dödligt. Tidigare utbrott har kunnat kontrolleras tack vare de vaccinationsprogram som myndigheterna har haft på plats. Viruset sprids genom direktkontakt med infekterade kroppsvätskor, och sängkläder samt kläder som använts av en smittad person kan bli kontaminerade. Variolaviruset finns enbart i människokroppen – varken djur eller insekter kan bära på det. Inkubationstiden från smitta till symtom är sju till fjorton dagar, och under denna tid är personen inte smittsam.
Hög feber, vanligen mellan 38 och 40 grader, är oftast det första symtomet på smittkoppor. Denna fas varar i två till fyra dagar, och under tiden kan personen vara smittsam. Små röda fläckar bildas på tungan och i munhålan, vilka utvecklas till sår som öppnas och sprider viruset. Personen är som mest smittsam just nu. Utslagen sprider sig därefter på huden, vanligtvis med början i ansiktet. Fläckarna utvecklas till blåsor fyllda med vätska – en fas som varar i ungefär fyra dagar. Runt femte dagen blir blåsorna till varblåsor (pustler), som så småningom börjar övergå till skorvor. Det tar normalt tre veckor innan alla sår har bildat skorvor och skorporna fallit av. En person är smittsam tills den allra sista skorvan lossnat.
Enligt CDC återhämtar sig de flesta som insjuknar i smittkoppor, men de får ofta bestående ärr på kroppen. Upp till 30 procent av de drabbade avlider dock till följd av viruset.
Vaccinet mot smittkoppor innehåller inte själva smittkoppsviruset. Det innehåller istället ett virus som kallas vaccinia, vilket är släkt med smittkoppor. Till skillnad från de flesta vaccinationer som ges i USA är smittkoppvaccinet ett levande vaccin, vilket innebär att det innehåller ett levande virus. Vaccinet ger skydd mot smittkoppsviruset i tre till fem år.
En nål med två uddar doppas i en vaccinlösning. Läkaren sticker sedan flera gånger i huden på överarmen. Om vaccinationen lyckats bildas en röd, kliande bula tre till fyra dagar senare. Under veckans gång blir bulan en blåsa som fylls med var och sedan töms. När blåsan torkat ut bildas en skorpa, som faller av under tredje veckan. Ett litet ärr lämnas kvar som bevis på att vaccinationen tagit.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online