Ekosystem delas in i två huvudkategorier: terrestra (landbaserade) och akvatiska (vattenbaserade) ekosystem. De terrestra ekosystemen omfattar biom som gräsmarker, tundra, regnskog, savann, öken och barrskog. De akvatiska ekosystemen delas i sin tur upp i marina och sötvattenekosystem. Marina ekosystem är saltvattenbaserade och inkluderar hav, saltmarskmarker och flodmynningar, medan sötvattenekosystem har liten eller ingen salthalt och omfattar dammar, floder, sjöar och bäckar.
Människans aktiviteter påverkar dessa känsliga system på många sätt. Nedan beskrivs fyra av de mest betydelsefulla hoten.
Miljöskyddsmyndigheten EPA definierar surt regn som en blandning av våta och torra depositioner från atmosfären som innehåller högre än normala halter av salpetersyra och svavelsyra. Enligt EPA finns det flera källor till surt regn, däribland mänskliga aktiviteter som användningen av fossila bränslen.
Förbränningen av fossila bränslen leder till utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Dessa gaser reagerar med atmosfäriskt vatten, syre och andra kemikalier och bildar sura föreningar som faller ner som surt regn. Kraftverk är en annan stor utsläpps-källa. Den sura nederbörden kan falla direkt som regn eller bindas i damm och rök. När regnet så småningom faller blandas det sura dammet med det sura regnet, vilket skapar ett ännu mer koncentrerat avrinning i mark och vattendrag.
En växande mänsklig befolkning skadar ekosystemen genom att naturliga miljöer ersätts av människoskapade. Ett tydligt exempel är omvandlingen av skog till jordbruksmark. Även om detta kan vara nödvändigt för att producera tillräckligt med mat, resulterar det i en förändring av skogsekosystemet genom avskogning. Skogar röjs också för att ge plats åt bostäder och industri, vilket ytterligare minskar de naturliga livsmiljöerna för tusentals arter.
Överjakt har lett till kraftiga minskningar och till och med utrotning av flera djurarter. Enligt Världsnaturfonden WWF har vissa noshörningsarter jagats nästan till utrotning, främst eftersom deras horn värdesätts inom traditionell asiatisk medicin. WWF uppskattar dessutom att det kan finnas så få som 3 200 tigrar kvar i vilt tillstånd, vilket beror på överjakt från människan.
Jättepandan är ett annat kritiskt hotat djur vars låga bestånd beror på en kombination av habitatförlust och tjuvjakt. Dessa djur är viktiga delar av energiflödet och den biologiska mångfalden i ekosystemen. Som sekundära konsumenter hjälper de till att upprätthålla balansen i sina respektive ekosystem, och när de försvinner rubbas hela näringskedjan.
Oljeutsläpp till havs får allvarliga konsekvenser för vilda djur i området kring utsläppet. Utsläppen kan ske vid transport av olja med tankfartyg, pråmar eller via rörledningar, men även vid borrning och utvinning av olja till havs.
Marina däggdjur drabbas hårt. Till exempel blir päls säls ungar lätta byten för rovdjur när deras fenor klibbar fast vid kroppen av oljan. Oljeutsläpp skadar även viktiga livsmiljöer där många marina organismer som fiskar och kräftdjur leker och föder upp sina ungar. Bland dessa livsmiljöer återfinns korallrev och flodmynningar, vilka kan ta årtionden att återhämta sig efter en förorening.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online