Flera växthusgaser har en direkt inverkan på den globala uppvärmningen. De flesta skadliga atmosfäriska effekter utlöses av förbränning av fossila bränslen, som innehåller föroreningar som är skadliga för ozonskiktet – det skikt som skyddar den luft vi andas. Utsläpp av koldioxid (CO2), metan, lustgas, svavel och sot bidrar alla till att värma upp planeten. Om trenden med global uppvärmning fortsätter kommer jordens biologiska miljö, liksom samhället i stort, att genomgå omfattande förändringar.
Den globala uppvärmningen kan höja temperaturerna i länder som ligger på nordliga breddgrader och som traditionellt har svalare årstider. Som en följd av detta kan sjukdomsbärande insekter migrera norrut och etablera sig i nya områden. Insekterna bär med sig nya och komplexa farsoter och sjukdomar som kan decimera grödor, känslig vegetation, djur och människor. Sjukdomar som malaria, som aldrig helt har utrotats, kan återuppstå och bli ännu svårare att kontrollera.
När temperaturen på havsytan stiger möts den allt oftare med kallare kontinentala strömmar. Detta skapar fler stormfront och leder till en ökning av orkaner – något som bland annat kunde ses under 2004 och 2005. Orkaner orsakar omfattande skador på ekosystem, förstör egendom och kostar både människor och djur livet.
Den globala uppvärmningen ökar sannolikheten för extrem värmeböljor och torka i regioner som inte tidigare drabbats av sådana fenomen. Medan vissa delar av världen får mer nederbörd kommer andra områden att uppleva långvarig torka som minskar regnfall och därmed påverkar grödodling och naturlig flora. Afrika och delar av Europa förväntas få ökad torkaktivitet, men Afrika drabbas hårdast på grund av historiska torkproblem. Konflikter om vattenrättigheter och eftertraktad mark skulle kunna uppstå.
Smältande isar kommer med säkerhet att höja havsnivån. Skulle alla glaciärer och snötäcken smälta helt skulle över 5 773 000 kubikmil vatten släppas ut i haven, vilket motsvarar en havsnivåhöjning på cirka 70 meter (230 fot). Översvämningarna skulle inte ske över en natt, men kustområdena i samtliga länder skulle gradvis påverkas. Turistorter, varv, bostadsområden och kommersiella industrier skulle översvämmas och förstöras. Hårt drabbade hamnstäder inkluderar Kolkata, Bombay, Shanghai och Miami.
De smältande isarna gör att haven sötvattenförs eftersom stora mängder färskt vatten tillförs saltvattnet. Denna utspädning kan störa Golfströmmens flöde, som normalt kyler vissa kontinentala områden och värmer upp andra. Temperaturbalansen skulle rubbas och strömmen skulle i förlängningen kunna stanna av helt. Årstiderna skulle kortas eller förlängas i strid med sina vanliga cykler. Nordöstra USA och Västeuropa skulle bli betydligt kyligare. Fåglarnas migrationsrutter skulle förändras, vilket även kan påverka djurs parningsbeteende och lekvanor.
Den globala uppvärmningen skulle förändra vädermönster och årstidsvariationer i så hög grad att sådd och skörd blir oförutsägbara. Grönsaker och frukter som kräver bestämda klimat och tillräckligt långa säsonger skulle dö i förtid eller ge hämmade och näringsfattiga skördar som inte är lämpliga som föda. Resultatet skulle kunna bli massvält på global nivå.
När isarna minskar eller försvinner helt ökar värmeabsorptionen vid jordens yta globalt. Isens vita färg reflekterar solljus tillbaka ut i atmosfären, medan mörkare ytor – som havets yta – absorberar värmen. Högre temperaturer i Arktis skulle påverka djur som inte hinner anpassa sig, vilket hotar redan utrotningshotade arter och försvagar inhemska djurpopulationer. Många växter skulle dessutom misslyckas med sin pollinering vid de högre temperaturerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online