Industriella luftföroreningar orsakas av en mängd olika kemikalier, men de kan sammanfattas i två huvudkategorier: partiklar (particulate matter) och gaser. Dessa ämnen är inte bara skadliga för miljön – även människors hälsa påverkas allvarligt. Organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) har pekat ut ett flertal medicinska effekter av dessa föroreningar. Att känna till farorna med industriell luftförorening är avgörande för att kunna diagnostisera, minska och så småningom vända dess negativa effekter.
Världshälsoorganisationen listar tre huvudsakliga gasformiga källor till industriella luftföroreningar:
Ozon som bildas på låg höjd utgör den största delen av de gasformiga föroreningarna. Det skapas genom en kemisk reaktion mellan andra föroreningar, bland annat kväveoxider och flyktiga organiska föreningar. Sollyset fungerar som katalysator för reaktionen, vilket är anledningen till att största delen av ozonet bildas under sommarmånaderna.
Kvävedioxid kan ibland påträffas i ozon. Industriellt sett kommer den främst från elproduktion, men den orsakas även av fordonsmotorer och uppvärmning av byggnader.
Svaveldioxid är en färglös gas med stark och stickande lukt. Den är en biprodukt av förbränning av fossila bränslen som kol och olja, samt av smältning av mineraler som innehåller svavel.
Eftersom gaser inhaleras kan de påverka lungorna på många olika sätt. Ozon kan orsaka astma, försämra lungfunktionen och utlösa lungsjukdomar. Kväveoxider är känt för att förvärra bronkitsymtom hos barn med astma samt skada lungfunktionen över tid. Svaveldioxid minskar även lungkapaciteten och bidrar till slembildning i lungorna, vilket leder till bronkit, hosta och förvärrad astma.
Enligt Världshälsoorganisationen skadar partiklar (PM) fler människor än någon gas. PM består av vätskor eller fasta ämnen som svävar i luften. Dessa föroreningar kan vara både organiska och oorganiska och omfattar sulfater, nitrater, ammoniak, natriumklorid, kol, mineraldamm och vatten. Precis som gaser kan dessa partiklar inhaleras djupt ner i luftvägarna, vilket orsakar allvarliga hälsoproblem.
Världshälsoorganisationen varnar för att halterna av partiklar i tätorter och urbana områden redan idag utgör ett reellt hot mot folkhälsan. Vid inandning kan PM påverka bronkiolerna – det område i lungorna som ansvarar för att ta upp syre och avge koldioxid. Det finns även kopplingar till allvarligare sjukdomar, bland annat olika luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlproblem samt lungcancer.
Det är ingen hemlighet att miljön också lider hårt av industriella luftföroreningar. Även om kemikalierna som släpps ut från fabriker och kraftverk sprids i luften, återvänder de så småningom till marken. Följden blir att föroreningarna kontaminerar både mark och vatten. När dessa ämnen når sjöar och hav tas de upp av fisk, vilket antingen dödar dem eller gör dem giftiga att äta. Märknära ozon skadar dessutom växttillväxten, vilket får negativa konsekvenser för både skogsbruk och jordbruk.
Industriella luftföroreningar drivs framför allt av gaser som marknära ozon, kvävedioxid och svaveldioxid samt av hälsofarliga partiklar. Tillsammans utgör de ett hot mot både människors hälsa och ekosystemen. Genom ökad kunskap om källorna och effekterna kan samhället vidta riktade åtgärder för att minska utsläppen och skydda både miljö och folkhälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online