Prärieekosystemet täcker en stor del av USA, från Klippiga bergen i väster till Mississippifloden i öster. Prärierna kännetecknas av två huvudsakliga typer av livsmiljöer: de högväxta gräsprärierna i öster och de kortväxta gräsprärierna i väster. Dessa två livsmiljöer skiljer sig åt, men liknar varandra på många sätt.
Prärien är ett mångsidigt och komplext ekosystem som har krympt kraftigt sedan inbördeskrigets tid, då det sträckte sig från Klippiga bergen till Mississippifloden och från USA:s norra till södra gränser. Ursprungligen omfattade marken 140 miljoner tunnland, motsvarande cirka 57 miljoner hektar. Idag minskar präriemarken kontinuerligt på grund av det växande brukandet för spannmålsodling. Prärier är för fuktiga för att räknas som öken, men för torra för att kunna bära upp skog – därför saknar de flesta prärielivsmiljöer helt trädbestånd.
De högväxta gräsprärierna är den fuktigare av de två prärielivsmiljöerna och får mellan 75 och 100 centimeter nederbörd per år. De återfinns främst i de östra delarna av prärieområdet. Typiska växtarter är indiangräs och switchgräs, som kan bli upp till 2,4 meter höga. Förr betade här mellan 30 och 60 miljoner bisonoxar, tillsammans med wapitihjort, hjortar och gaffelantiloper. Grizzlybjörnar och vargar jagade betesdjuren, medan fågellivet och påsgofferna frodades i landskapet.
De kortväxta gräsprärierna växer i de torrare delarna av västra USA, exempelvis i Colorado, där de ensamma täcker 27 miljoner tunnland, ungefär 11 miljoner hektar. Gräsvegetationen blir bara omkring fotknölsdjup, och detta ekosystem räknas som ett av Nordamerikas mest hotade. Eftersom området endast får omkring 38 centimeter regn per år domineras det av torktåliga växtarter som blått gramagräs och buffelgräs. Numera använder bönder de kortväxta prärierna framför allt som betesmark för nötkreatur.
Myndigheter försöker bevara prärierna genom att avsätta reservatsområden och återplantera marker som utplånats av jordbruket. Colorados transportdepartement har exempelvis satsat på flera olika bevarandeprojekt. Naturvårdsorganisationer hävdar dock att insatserna inte räcker till och att prärierna fortfarande försvinner i en alarmerande takt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online