Begreppet "global uppvärmning" beskriver den stigande temperaturen på jorden. Det sker genom växthuseffekten, där gaser som koldioxid, metan och lustgas absorberar infraröd strålning i form av värme- och ljusenergi från solen. Energin stannar kvar i jordens atmosfär, vilket leder till en temperaturhöjning. De tre största bidragande faktorerna till den globala uppvärmningen är avskogning, konsumtion av kött och mejeriprodukter samt förbränning av fossila bränslen.
Träd fungerar som naturliga kollager genom att absorbera koldioxid under fotosyntesen. När skogar avverkas störs kolcykeln eftersom mindre koldioxid tas upp, vilket gör att mer av gasen stannar kvar i atmosfären. Dessutom förhindrar avverkningen all framtida kolbindning, eftersom träden helt enkelt saknas.
Avskogning påverkar även vattenkretsloppet. Träd återvinner nederbörden genom att suga upp vatten ur marken och avdunsta det till atmosfären. Utan detta kretslopp blir det regionala klimatet torrare och risken för skogsbrander ökar – vilket i sin tur driver ytterligare avskogning.
Fossila bränslen står för cirka 85 procent av USA:s energiförsörjning. Under de senaste 150 åren har förbränningen av fossila bränslen tillfört ungefär 25 procent av den koldioxid som finns i atmosfären. Även metan, lustgas och svavelföreningar – vilka är kopplade till surt regn – härrör från fossila bränslen.
Även om koldioxid totalt sett bidrar mest till uppvärmningen har metan, lustgas och svavelhexafluorid en betydligt högre så kallad potential för global uppvärmning (GWP). Det innebär att de är mer effektiva växthusgaser per enhet och dessutom lever längre i atmosfären.
Kött- och mejeriindustrin står för omkring 18 procent av de globala växthusgasutsläppen – mer än hela transportsektorn tillsammans. Varje år föds upp och slaktas 56 miljarder landdjur, en siffra som beräknas ha fördubblats till år 2050.
Djurs gödsel tillför cirka 18 miljoner ton metan till atmosfären varje år. Gödsel som inte används som gödningsmedel deponeras ofta på soptippar, vilket bidrar till förorening av både grundvatten och mark. Dessutom minskar ökenspridningen, orsakad av djurhållning, vegetationstäcket och gör att uppskattningsvis 100 miljoner ton koldioxid släpps ut i atmosfären årligen.
Avskogningen drivs till stor del av boskapsskötsel och odling av djurfoder, medan fossila bränslen som används inom kött- och mejeriproduktionen bidrar med cirka 130 miljoner ton koldioxid per år. Skogsplantering hjälper till att bevara kollagren och upprätthålla ekosystemen. I brasilianska Amazonas minskade avskogningen till 11 000 kvadratkilometer per år tack vare statliga ingripanden och aktiv skogsplantering.
Förändrade kostvanor kan också göra stor skillnad. En lägre efterfrågan på kött och mejeriprodukter skulle minska utsläppen från både djurhållning och den fossila bränsleanvändning som produktionen kräver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online