1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så beräknar du det ekologiska fotavtrycket för en befolkning

Många medvetna individer beräknar sina egna ekologiska fotavtryck för att ta reda på hur de kan leva mer miljövänligt. Som Earth Day Network dock påpekar kan ekologiska fotavtryck även fastställas för och tillämpas på aktiviteter (som tillverkning av en produkt) och grupper av människor (som en nation) – det vill säga populationer.

Under början av 1990-talet utvecklade William Rees och Mathis Wackernagel den mest spridda metoden för att beräkna ekologiska fotavtryck. Metoden uppdateras regelbundet och jämför människans konsumtion av ekosystemprodukter samt hennes avfallshantering med biokapaciteten – de landområden och havsytor som krävs för att tillgodose dessa behov. Den används ofta för att analysera hela populationer.

Instruktioner

1. Bestäm vilken befolkning du vill undersöka

Det kan exempelvis röra sig om en byggnad eller ett bostadsområde, en stad, en landsbygdskommun, en provins eller delstat, en nation, en världsregion eller kontinent – eller mänskligheten som helhet. Om befolkningens fotavtryck redan har beräknats tidigare finns det flera goda skäl att göra en ny beräkning: för att testa giltigheten hos en befintlig metod eller beräkning, för att mäta förändringar i fotavtrycket över tid, eller för att tillämpa nya definitioner av den valda befolkningen eller nya beräkningsmetoder.

2. Bekanta dig med beräkningsmetoden

Sätt dig in i den senaste versionen av Rees och Wackernagels metod. Den mäter den valda befolkningens totala konsumtion av biomaterial och producerade bioavfall i ton per år. Med hjälp av en komplex ekvivalensformel beräknas det totala antalet globala hektar, både på land och till havs, som krävs för att upprätthålla befolkningens konsumtions- och avfallsnivåer. Resultatet utgör befolkningens ekologiska fotavtryck, vilket även kan översättas till hur många jordklot som skulle behövas om alla människor levde på samma sätt. Passar inte metoden dina syften kan du anpassa eller skala den, söka efter alternativ i den vetenskapliga litteraturen – eller till och med utveckla en egen metod.

3. Samla in nödvändig data

Samla de data som behövs för att fastställa indikatorer för både mänskligt resursutnyttjande och biokapacitet. Oftast kan du bygga på befintliga datamängder, vilket är en vanlig praxis. Global Footprint Network beräknar exempelvis varje år fotavtrycket för över 200 länder med hjälp av data från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Internationella energibyrån (IEA). För en befolkning på subnationell nivå kan du extrahera relevanta delar av dessa datamängder, och för en internationell population kan du slå ihop dem. Saknas erforderliga data behöver du samla in dem själv.

4. Beräkna fotavtrycket

Använd din valda metodik för att ställa indikatorerna för mänskligt resursbehov mot indikatorerna för biokapacitet. Resultatet är den valda befolkningens ekologiska fotavtryck.

5. Sprid dina resultat

Bestäm hur du vill presentera dina resultat för den vetenskapliga världen samt för medlemmar och intressenter inom den valda befolkningen. Sök möjligheter till vetenskaplig granskning (peer review) samt offentlig återkoppling, diskussion och praktisk handling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online