Stadsplanerare, särskilt de som arbetar i kustområden eller nära stora vattenkällor, använder allt oftare fjärranalys för att mildra och förebygga effekterna av markföroreningar. Markföroreningar kommer ofta från många olika källor samtidigt, vilket gör det svårt att rikta in sig på en enskild föroreningskälla. Med hjälp av satellit- och flygbilder kan markförvaltare dock numera vidta mer effektiva åtgärder för att skydda hotade livsmiljöer.
Fjärranalys, som ofta används av statliga övervakningsorgan som den amerikanska oceanografiska och meteorologiska myndigheten NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration), bygger på satellitbilder och flygfotografi för att uppskatta omfattningen av markföroreningar samt de möjliga effekterna av nya föroreningskällor. Det framgår av Shannon Crum vid geografiska institutionen vid University of Texas i Austin.
Den viktigaste funktionen hos fjärranalys är att förutsäga hur avrinning av föroreningar från landbaserade källor, exempelvis avlopp och soptippar, sannolikt kommer att påverka omgivande områden. Miljövetare kan även använda digital kartläggning för att lokalisera naturliga livsmiljöer för vilda djur och planera placeringen av förorenande industrier på ett sätt som minimerar skadorna på den lokala ekologin.
Fjärranalys skiljer inte nödvändigtvis mellan specifika typer av markföroreningar, utan delar istället in föroreningarna i två huvudkategorier: punktkällor och icke-punktkällor. Icke-punktkällor kommer inte från fabriker och anläggningar utan från spridda, allmänna områden – till exempel gödningsmedel och bekämpningsmedel från trädgårdar i ett bostadsområde. De flesta miljöförvaltare använder fjärranalys främst för att hantera just dessa icke-punktkällor, eftersom de är svårast att spåra med traditionella metoder.
I stället för att behöva åtgärda efterverkningarna av markföroreningar som redan har rinner ut i vattenkällor och livsmiljöer gör fjärranalys det möjligt att förebygga kontaminering innan den uppstår. Detta sker genom att analysera egenskaperna hos marken nära vattenkällor, såsom mängden jord som kan absorbera avrinningsvatten samt graden av hårdgjorda ytor som asfalt och betong.
Lokala myndigheter använder data från fjärranalys för att ta fram nya policyer och införa strängare regler för nybebyggelse och förorenande industrier. Delstaten New York är ett tydligt exempel: där används fjärranalys för att hindra markföroreningar från icke-punktkällor från att nå Carmans River. Delstaten begränsar betongbeläggning, som inte absorberar avrinningsvatten, och identifierar samtidigt starkt förorenande platser runt floden för att kunna prioritera insatserna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online