Det är lätt att förväxla markföroreningar med jordföroreningar, men det är två olika saker. Jordföroreningar handlar om hur olika ämnen, främst kemikalier, påverkar vår jord och miljö när de förekommer i högre koncentrationer än naturliga nivåer. Markföroreningar handlar däremot främst om något som alla amerikaner känner väl till – sina sopor. Sopor och sophantering förorenar sällan bara själva marken; de förorenar även vårt vatten och vår luft.
Mänskligt producerat fast avfall, alltså sopor, är ett enormt problem. Varje dag producerar den genomsnittlige amerikanen nästan 4 pund (cirka 1,8 kilo) sopor. Med nästan 300 miljoner invånare i USA innebär det över en miljard pund sopor som genereras i landet varje dag. Ungefär hälften av detta hamnar på soptippar, och endast 30 procent återvinns.
Markföroreningar i form av skräp är fortfarande ett stort problem. Amerikaner slänger nästan en miljon bushels skräp längs vägar och på offentliga platser, och det maste av detta hamnar direkt i lokala vattendrag efter att ha spolats ner i dagvattenbrunnar. Många produkter, som plast, frigolit och papper, täpper igen vattendragen och läcker ut kemikalier i vattnet. Cigarettfimpar läcker ut cancerframkallande ämnen som bensol, formaldehyd och kolmonoxid. Stora mängder skräp i dagvattenledningar kan dessutom orsaka stopp och översvämningar.
Soptippar innehåller många farliga kemikalier som lakas ut i grundvattnet och sprids i luften. Många hushållsrengöringsprodukter innehåller ammoniak, fosfor, klorblekmedel och farliga syror. Batterier läcker ut giftiga tungmetaller som kvicksilver, litium, bly, kadmium och nickel i jorden, varifrån de sipprar ner i grundvattnet. Även kemikalier som frostskyddsmedel, bilvätskor, begagnad olja, färg och lösningsmedel hamnar på soptippar och tillför gifter till luft och grundvatten. Många av dessa ämnen och deras ångor är dessutom brandfarliga, vilket skapar en allvarlig brandrisk.
Nedbrytbara livsmedelsprodukter kanske inte verkar farliga, men ruttnande mat lockar till sig sjukdomsbärande skadedjur och skapar patogena bakterier. Dessa bakterier förs med ytavrinningen in i lokala vattensystem och kan förgifta både djur och människor. Ruttnande växtmaterial och avfall från husdjur bildar dessutom metan och koldioxid när de bryts ner. Båda dessa gaser är växthusgaser som vissa forskare anser bidrar till den globala uppvärmningen.
Cirka 80 procent av allt avfall kan återvinnas, och upp till 75 procent av amerikanerna har tillgång till källsortering vid trottoarkanten eller återvinningscentraler. Det finns alltså stora möjligheter till bättre hantering av markföroreningar i varje hem. Många av de material som återvinns bäst, som plast, glas och metall, tar årtionden eller rentav århundraden att bryta ner och blir då kvar på soptipparna.
Återvinning minskar inte bara mängden sopor på soptippar och behovet av att ta nya naturresurser i anspråk för att tillverka nya produkter – det är dessutom ekonomiskt klokt. Det är betydligt billigare att återvinna och raffinera många material, exempelvis aluminium, än att producera dem från grunden. Att återvinna och återanvända sparar alltså både pengar och miljön.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online