Miljöövervakningsprogram drivs av federala myndigheter, delstater och privata branscher i enlighet med riktlinjer från Environmental Protection Agency (EPA). Att kunna övervaka alla nationella ekologiska resurser kräver vetenskaplig kompetens för att analysera den data som samlas in från olika övervakningsinstrument. Miljöövervakning kan omfatta luftkvalitet, vattenkvalitet, sediment- och jordkvalitet samt hälsotillståndet hos organismer.
Det finns ett stort antal produkter på marknaden för miljöövervakning, men forskare väljer oftast de mest pålitliga och tekniskt avancerade instrumenten – de som levererar exakt och tillförlitlig data. Nedan följer en översikt över de vanligaste instrumenten och metoderna inom området.
För provtagning av luftkvalitet använder forskare enkanalsreferensprovtagare, provtagare för omgivande kontrollluft samt provtagare för fina partiklar för att övervaka partikelmateria i luften. Ozon mäts med hjälp av ozonmätare eller ozonanalysatorer. Dessutom används övervakningssystem och analysatorer för kolmonoxid, liksom avancerade föroreningsinstrument såsom kvävedioxidanalysatorer.
Provtagning av vattenkvalitet innebär att data samlas in genom hela vattenpelaren med hjälp av en CTD-apparat. Apparaten mäter konduktivitet, temperatur, löst syre och pH vid specificerade djup. Även secchiskivor används för att bedöma vattenkvaliteten: skivan fästs vid ett rep med känd längd och sänks ner bredvid båten, och när skivan inte längre är synlig registreras dess djup.
För grundare vattendrag, exempelvis vågzoner eller bäckar, använder övervakare handhållna mätare för att bestämma pH, temperatur och löst syre. Utöver detta tas vattenprover som skickas till laboratorium för analys av bland annat ammoniak och bakterier.
För insamling av sedimentprover i havet används en Van Veen-provtagare. Apparaten sänks ner från en båt och stängs automatiskt när den träffar havsbotten, varvid ett sedimentprov samlas in. Van Veen-provtagaren används för att analysera både själva sedimentet och de ryggradslösa djur som fångas upp under provtagningen.
En förtöjningsanordning samlar in långtidsdata om strömmar, temperatur och konduktivitet i havet för att övervaka oceanografiska förhållanden över tid. Instrumentet kompletterar den regelbundet återkommande provtagningen av vattenkvalitet och gör det möjligt att identifiera trender och förändringar i havsmiljön.
Trålning är en metod där ett trålnät dras efter en båt för att samla in bentiska (bottenlevande) fiskar och ryggradslösa djur. Metoden används för att ta prover som gör det möjligt att utvärdera arter och deras förekomst, samt att upptäcka eventuella avvikelse eller sjukdomstecken hos organismerna.
Jord kan övervakas med hjälp av jordfuktighetssonder. Forskare installerar eller begraver sonder i marken på olika djup för att mäta jordfuktighet, temperatur, elektrisk konduktivitet, dielektrisk permittivitet och spänning. Dessa mätningar är värdefulla för både jordbruksplanering och ekologiska studier.
Rätt val av instrument är avgörande för kvaliteten i miljöövervakningen. Oavsett om det gäller luft, vatten, sediment eller jord krävs kalibrerad, pålitlig utrustning för att data ska kunna användas som underlag för beslut inom miljöskydd och naturvård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online