Chaparralbiomet återfinns främst längs Kaliforniens kust och i Sierra Nevada-bergen. Liknande växtsamhällen finns även i kustområden i Sydafrika, Sydamerika, västra Australien och runt Medelhavet. Chaparral består av härdiga, vedartade buskar som klarar sommartorka, blöta vintrar och återkommande bränder. Trots sin robusta natur utsätts chaparralbiomet för en rad naturliga och av människan orsakade miljöproblem.
"Mjuk" chaparral, även kallad kustsalviabuskmark, hotas av habitatförlust till följd av stadsutveckling och förortsexpansion. Detta gäller särskilt Kalifornien, där de kustområden som hyser biomet exploateras allt hårdare. När naturlig mark omvandlas till bostäder, vägar och handelsområden försvinner både växtlighet och det djurliv som är beroende av den.
Chaparralvegetationen påverkas kraftigt av intensiva skogbränder. När allt fler områden bebyggs ökar risken för bränder till följd av mänskliga misstag, exempelvis genom vårdslös hantering av eld eller gnistor från fordon och maskiner. Den amerikanska skogsvårdsmyndigheten U.S. Forest Service har konstaterat att brandfrekvensen i Kaliforniens chaparral har ökat från en gång var tjugonde år till en gång var sextonde år. För ofta återkommande bränder hinner inte växtsamhället återhämta sig, vilket kan leda till permanenta förändringar av ekosystemet.
Chaparral växer ofta på relativt branta sluttningar som är känsliga för erosion. Mogna chaparralområden har en tät växttäcke och djupt rotade växter, vilket hjälper till att stabilisera jorden. På platser där växtsamhället är ungt – exempelvis där det återhämtar sig efter en brand – är marken betydligt mer sårbar. Utan skyddande vegetation spolas jordpartiklar bort vid regn, och avrinningen kan sedan påverka närliggande vattendrag genom att täppa igen dem med slam. Detta skadar i sin tur vattendragens vattenkvalitet och akvatiska liv.
Kala områden inom chaparralbiomet kan bidra till översvämningar. Välväxta områden fungerar som en naturlig buffert: de håller tillbaka regnvattnet och släpper ut det långsamt, eftersom växterna och deras rotsystem tar upp en stor del av fukten. Kala områden saknar denna förmåga, och avrinningen efter en vanlig storm kan därför bli så kraftig att den orsakar översvämningar i nedströms liggande samhällen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online