Jordens atmosfär består av fem olika lager, och troposfären är det understa av dem. Den börjar vid markytan och sträcker sig upp till cirka 7 000–20 000 meter över havet. Föroreningar som samlas i troposfären orsakar betydande miljöskador och kan leda till allvarliga hälsoproblem hos både människor och djur.
Ozon är en syrgas som förekommer naturligt i hela atmosfären. I stratosfären fungerar ozonskiktet som ett skydd genom att minska mängden ultraviolett strålning som når planetens yta. Nere i troposfären är ozonet däremot ett förorenande ämne. Det bildas när ultraviolett ljus reagerar med kväveoxider och kolväten som släpps ut från industrier och fordonstrafik. Enligt University Corporation for Atmospheric Research orsakar detta ämne andningsproblem hos människor, skadar grödor och skogar samt bryter ner material som gummi och nylon.
Växthusgaser är kemiska föreningar som fångar värme i troposfären genom att absorbera solenergi som reflekteras från jordens yta. Hit hör koldioxid, kväveoxider, metan samt gaser som används i aerosoler. U.S. Energy Information Administration uppskattar att koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen står för cirka 82 procent av USA:s totala växthusgasutsläpp. Deponier, gödselmedel, kolgruvor och industriella processer släpper dessutom ut kväveoxider och metan i atmosfären. När växthusgaserna ackumuleras i troposfären stiger temperaturen vid jordytan, vilket leder till förändringar av havsnivåer och vädermönster.
Kolmonoxid är en färglös och luktlös gas som bildas vid ofullständig förbränning av kol i bränsle. Enligt U.S. Environmental Protection Agency (EPA) står avgaser från motorfordon för ungefär 56 procent av alla kolmonoxidutsläpp i USA. Även skogsbränder, vedeldning i bostäder och industriella processer, exempelvis kemikaliestillverkning, bidrar med utsläpp till troposfären. Kolmonoxid medför allvarliga hälsorisker enligt EPA: gasen påverkar både centrala nervsystemet och hjärt-kärlsystemet. Den bidrar dessutom till bildningen av smog.
Kväveoxider, som kvävedioxid och kvävemonoxid, bildas när kvävgas bryts ned i troposfären. Dessa föroreningar uppstår vid blixtnedslag, från fordonsavgaser och vid förbränning av biomassa. Katalysatorer i bilar hjälper till att minska utsläppen av kväveoxider. Föreningarna reagerar med vattenånga och bildar salpetersyra, som är en beståndsdel i surt regn och bidrar till bildandet av ozonhålet i stratosfären.
Svaveloxider är giftiga föreningar som innehåller svavel. Enligt Windows to the Universe, en webbplats för naturvetenskaplig undervisning som drivs av National Earth Science Teachers Association (NESTA), orsakar dessa ämnen andningsproblem hos människor. Vulkanutbrott samt förbränning av olja och kol är de främsta källorna till svaveloxider. Föroreningarna reagerar med vattenånga och bildar svavelsyra, vilket också ingår i surt regn.
Flyktiga organiska föreningar, ofta förkortade VOC, är organiska ämnen som förekommer som gaser i den lägre atmosfären men som är fasta eller flytande vid normal temperatur och lufttryck. De härstammar från mänskliga aktiviteter som jordbruk, industriprocesser, fordonsavgaser, oljeraffinering och användning av lösningsmedel. Även naturliga processer, bland annat utsläpp från skogsbränder, träd, växter och vilda djur, frigör VOC till troposfären. Dessa föreningar bidrar till utarmning av ozonskiktet i stratosfären, till bildning av smog samt till växthuseffekten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online