Påskön är idag mest känd för sina gåtfulla statyer. Men ön kan också illustrera de långsiktiga konsekvenserna av dålig miljöhushållning, enligt boken "Essential Environment" av Scott Brennan och Jay Withgott. Genom att studera pollen i lerprover och arkeologiska fynd har forskare upptäckt att öns invånare sannolikt avskogade ön gradvis, vilket ledde till jorderosion som så småningom undergrävde en en gång blomstrande civilisation.
Även om effekterna av avskogning inte alltid är lika dramatiska kan den få allvarliga och långtgående konsekvenser för ett helt ekosystems hälsa. Här går vi igenom de viktigaste effekterna.
Den mest omedelbara konsekvensen av avskogning är förstörelsen av livsmiljöer. Många olika djur- och växtarter lever i skogar, och när skogen försvinner förlorar de sitt hem. Fåglar som hackspettar bygger exempelvis bon och lever i träd, medan skuggälskande växter som är vana vid fuktig jord plötsligt kan utsättas för fullt solljus och snabbt uttorkande mark.
Organismer som inte klarar av att konkurrera eller överleva i dessa förändrade förhållanden kan dö ut, och andra organismer som är beroende av dessa arter för föda kan i sin tur också försvinna. Enligt "Essential Environment" är förstörelse av livsmiljöer en av de största orsakerna till att vilda djur och växter utrotas.
Avskogning kan ibland lämna skogslevande arter instängda i allt mindre och mer utspridda områden – en process som kallas fragmentering av livsmiljöer. Arter som behöver stora sammanhängande landområden, exempelvis björnar eller stora rovdjur, riskerar att dö ut när deras revyr minskar.
Kanterna på dessa små livsmiljöer påverkas dessutom av interaktioner med andra artsamhällen i de omgivande avskogade områdena, vilket ytterligare ökar risken för artförluster.
Träd och andra växter hjälper till att hålla jorden på plats med sina rötter. De fungerar även som vindskydd som bromsar eller hejdar vinderosion. När träd och växtlighet försvinner eroderar jorden snabbare, vilket gör det svårare för nya växter att etablera sig på den mark som lämnats bar efter avskogningen.
Om marken ligger i anslutning till ett torrt område kan förlusten av växttäcke, ökad avdunstning och den därav följande erosionen ibland göra att avskogad mark övergår till öken – en process som kallas ökenspridning, eller desertifikation.
I många tropiska regnskogar är jorden faktiskt näringsfattig. Det varma och fuktiga klimatet gynnar en hög nedbrytningshastighet, och näringsämnen från döda och förmultnande organismer återvinns mycket snabbt. Det innebär att de flesta näringsämnen i ekosystemet lagras i växterna själva snarare än i marken.
Enligt "Essential Environment" blir jorden därför ofta näringsfattig när en tropisk regnskog kalhuggs, vilket gör den svår att använda för jordbruk. Detta skapar en ond cirkel där bönder tvingas röja ny mark för att kunna odla, vilket driver på avskogningen ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online