Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som frigörs från uran som finns i all jord och alla bergarter. Utomhus späds radon snabbt ut och utgör en minimal risk. Farorna uppstår när byggnader uppförs på områden där radon frigörs, och gasen då tränger in i huset genom sprickor, hålrum och fogar. Vid rätt geologiska förhållanden, vissa atmosfäriska förhållanden och otillräcklig ventilation kan radonhalterna byggas upp till farliga nivåer.
Uppskattningsvis har cirka 8 miljoner amerikanska hem förhöjda radonhalter, liksom många skolor och arbetsplatser. Här går vi igenom de egenskaper som gör radon så farligt – och varför den är så svår att upptäcka.
Att radon saknar lukt gör gasen till en listig hälsorisk. Den kan inte upptäckas utan särskilda radonmätare, vilket innebär att människor kan andas in den under långa perioder utan att veta att de exponeras. Därför är mätning den enda säkra metoden att avgöra om en bostad eller arbetsplats har problem med radon.
Radon kan också tränga in i vattenförsörjningen – på vissa platser kan halterna vara höga. Eftersom radon varken har smak eller lukt kan det gå helt oupptäckt. Vatten från djupa brunnar och grundvattenkällor löper störst risk att vara förorenat, eftersom radon i ytvatten snabbt avdunstar till luften.
Dricksvatten med höga radonhalter kan potentiellt skada magsäckens celler och kopplas till cirka 180 dödsfall per år i USA. Risken är dock betydligt lägre än vid inandning, och det mesta radon som sväljs andas snabbt ut igen via lungorna.
Radon är färglöst, vilket ytterligare försvårar upptäckten i både luft och vatten. Det innebär också att radon oavsiktligt kan ingå i vissa byggnadsmaterial. Gipsskivor tillverkade av fosfogips som innehåller radium avger exempelvis radon, som bildas när radiumet sönderfaller. Sådana material kan höja radonhalterna i en byggnad betydligt.
Oro har även väckts kring radonutsläpp från bänkskivor i granit, ett populärt material i moderna kök. Risken från granitbänkskivor bedöms dock som låg.
När radonpartiklar andas in utsätts lungcellerna för alfastrålning. Alfastrålning tränger inte lika djupt in i kroppens vävnader som gammastrålning, men den kan permanent förändra DNA:t där den når fram till cellkärnorna. Studier i Japan efter atombombsexponeringen visar tydliga samband mellan strålning och ökad förekomst av sköldkörtelsjukdomar, leversjukdomar, luftvägssjukdomar, cancer och stroke.
Strålning mäts i becquerel – ett mått på hur många radioaktiva atomer som sönderfaller per sekund. Radonhalter inomhus över 200 becquerel per kubikmeter luft betraktas som en åtgärdsnivå, det vill säga att åtgärder bör vidtas. Halterna varierar med årstid, dag och till och med tid på dygnet, eftersom en byggnads ventilation påverkas av väderförhållanden och temperatur.
Exponering för radon ökar risken för lungcancer. Kunskapen om lungcancer bland urangruvarbetare, tillsammans med studier av svenska hushåll, tyder på att riskökningen stiger med exponeringens längd och intensitet. I de värst drabbade bostäderna kan radonhalterna nå upp till nivåer som motsvarar dem i gruvor.
Amerikanska EPA (miljöskyddsmyndigheten) anger radon som den näst största orsaken till lungcancer efter tobaksrök. Lungcancer är klart den vanligaste hälsorisken vid radonexponering, och effekten är ännu mer skadlig hos rökare. Att mäta radonhalten i hemmet och vidta åtgärder vid förhöjda nivåer är därför ett enkelt men livsviktigt skydd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online