Genetiskt modifierade livsmedel, ofta kallade GMO (genetiskt modifierade organismer), är odlade växter som har förändrats av molekylärbiologer och som vanligtvis är avsedda för konsumtion av människor eller djur. Växter kan modifieras av många olika skäl. De kan exempelvis förändras för att ge större eller rikligare skördar, eller för att bli mer resistenta mot ogräsbekämpningsmedel. Genmodifierade grödor odlas idag i stor omfattning över hela världen, men de medför också vissa miljörisker som är värda att känna till.
I vissa fall innehåller genetiskt modifierade livsmedel DNA från två olika växter eller livsmedelsprodukter. Om en person som är allergisk mot nötter äter en genmodifierad böna som har kombinerats med nöt-DNA, kan personen drabbas av en allergisk reaktion utan att veta orsaken. Enligt European Federation of Biotechnology höll detta nästan på att ske år 1996, när gener från paranöt infogades i sojabönor för att öka proteininnehållet. Paranötallergi kan hos vissa personer utlösa anafylaktisk chock, vilket kan vara dödligt. Som tur var avslöjade tester på människor och djur problemet i tid, och den nya sojabönan kom aldrig ut på marknaden. Det finns dock en risk att mindre allvarliga allergener kan överföras till genetiskt modifierade livsmedel utan att upptäckas.
Vissa genetiskt modifierade grödor innehåller gener från bakterien Bacillus thuringiensis, förkortat "Bt", som är ett naturligt förekommande insektsgift. Tyvärr kan detta gift skada även många insekter som inte betraktas som skadedjur. I en studie publicerad i tidskriften Nature visades att pollen från Bt-majs orsakade ökad dödlighet hos larver av monarkfjärilar, liksom hos andra insekter. Även om insekterna aldrig kommer i direkt kontakt med den modifierade grödan kan pollen från Bt-växter spridas till andra växter och snabbt överföras mellan insektspopulationer. Vissa forskare oroar sig dessutom för att insekter med tiden kommer att utveckla immunitet mot Bt, vilket skulle tvinga bönder att använda allt större mängder bekämpningsmedel för att skydda sina grödor.
Många genmodifierade grödor är framavlade för att tåla herbicider, så att bönder kan bespruta sina fält med stora mängder ogräsmedel utan att skada själva grödan. Detta kan i sig vara problematiskt, eftersom det enligt en rapport från Institute of Science in Society har lett till en ökad användning av herbicider inom jordbruket. Dessa kemikalier tar sig så småningom till floder, sjöar och dricksvattenkällor och kan skada människor, djur och ekosystem. Ytterligare en farhåga är att de modifierade grödorna kan korsas med ogräs, vilket skulle kunna skapa nya herbicidresistenta ogräsvarianter. Korsning mellan växter sker dock inte enbart genom genetisk modifiering – det sker också naturligt och leder till nya arter och anpassningar till förändrade miljöer. Om ogräs skulle ärva den herbicidtolerans som genmodifierade grödor besitter, skulle det bli extremt svårt att utrota dem, vilket skulle utgöra nya hot mot grödornas hälsa och jordbrukets produktivitet. Detta skulle i sin tur kräva nyare och starkare bekämpningsmedel, vilket ytterligare skulle öka riskerna för miljön.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online