Flytande propylenglykol är en av de två huvudtyperna av frostskyddsmedel för motorkylsystem. Det är även det mest använda avisningsmedlet för flygplan i USA. En stor fördel är att propylenglykol är betydligt mindre giftigt än etylenglykol, den andra dominerande typen av frostskyddsmedel. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) reglerar främst propylenglykol vid själva tillverkningen samt när produkten återvinns efter avisning och antiaisning av flygplan.
Vid tillverkning av propylenglykol regleras det avloppsvatten som uppstår i produktionen enligt olika delar av utsläppsriktlinjerna för organiska kemikalier, plaster och syntetiska fibrer (OCPSF). Tillverkare av propylenglykol omfattas dessutom av Clean Air Act (luftvårdslagen) genom New Source Performance Standards för den syntetiska organiska kemikalieindustrin (SOCMI).
Till skillnad från etylenglykol, som klassificeras som ett farligt luftföroreande ämne (HAP), klassificeras inte propylenglykol som HAP. Det innebär att ämnet inte omfattas av lagen Comprehensive Environmental Response, Compensation and Liability Act (CERCLA) eller de rapporteringskrav som är kopplade till den lagstiftningen.
Enligt en EPA-rapport från augusti 2000 om avisningsverksamhet för flygplan regleras utsläpp av propylenglykol under Clean Water Act från 1972, Water Quality Act från 1987 samt de därav följande NPDES-reglerna (National Pollutant Discharge Elimination System) för tillståndsansökningar gällande dagvattenutsläpp.
Detta tillståndsförfarande begränsar vilka typer av uppsamlingssystem för propylenglykol som får användas på flygplatser. Utsläppen från flygplatsers avisningsverksamhet hanteras inom EPAs dagvattenprogram.
Den federala livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) listar propylenglykol som allmänt erkänt som säkert (GRAS), med ett enda undantag: användning i eller på kattmat. Eftersom propylenglykol har GRAS-status omfattas ämnet av betydligt färre statliga regleringar i allmänhet, och av färre EPA-krav i synnerhet.
Dows tekniska datablad för propylenglykol visar att ämnet används inom livsmedels-, kosmetika-, läkemedels-, doft- och personvårdsindustrin – både som ingrediens och som värmeöverföringsmedium vid låga temperaturer inom mejeri-, bryggeri- och glassindustrin, samt vid lagring av livsmedel.
Generellt sett testades propylenglykol negativt i en rad EPA-tester. I en EPA-rapport från 2006 med titeln "Reregistration Eligibility Decision for Propylene Glycol and Dipropylene Glycol" konstaterade myndigheten att propylenglykol inte visade cancerframkallande egenskaper, inte ens vid de högsta testdoserna.
Detta resultat uppdaterar EPAs cancerbedömning från 1991 i Integrated Risk Information System (IRIS) för propylenglykol, som vid den tidpunkten ännu inte hade utvärderats avseende cancerpotential hos människor. Studien från 2006 visade även att propylenglykol var negativt vad gäller mutagenicitet och genotoxisk potential.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online