
Korallrev består av koraller, alger, blötdjur, svampar och en lång rad andra arter, och beskrivs ofta som undervattensstrukturer som hyser helt egna ekosystem. Eftersom korallrev kräver specifika nivåer av salthalt, ljus, temperatur och sedimentation för att överleva, kan global uppvärmning och de senaste årtiondenas förändringar i havens salthalt hota både befintliga rev och bildandet av nya.
Som OceanWorld förklarar börjar korallrev smått och växer långsamt, med ungefär en halv centimeter per år. Reven växer uppåt tack vare ansamlingen av yttre skelett från tidigare generationer av koraller. Om de lämnas ostörda kan korallrev bli enorma – Stora barriärrevet utanför Australiens nordöstra kust är ett slående exempel och mäter upp till cirka 150 kilometer i bredd och nästan 2 000 kilometer i längd.
Det finns tre huvudtyper av korallrev:
Enligt Florida Museum of Natural History kräver utvecklingen av korallrev fyra huvudfaktorer: salthalt, ljus, temperatur och sedimentation. Salthalt avser koncentrationen av alla salter som är lösta i vattnet och mäts vanligtvis i promille (ppt). Korallrev tål salthalter mellan 30 och 40 ppt.
Ljus är också avgörande för reven, eftersom korallerna lever i symbios med alger – vattenväxter som behöver solljus för att överleva. Den optimala temperaturen för koralltillväxt ligger mellan 23 och 25 grader Celsius, vilket endast förekommer i tropiska vatten. Eftersom korallrev dessutom är beroende av ljus kan områden med kraftig sedimentation göra det svårt för dem att växa.
Korallrev är mycket känsliga för miljöförändringar. Kraftiga regn kan exempelvis döda rev genom att öka mängden sediment i vattnet och samtidigt sänka salthalten. Frånvaro av vågor och strömmar är också farligt, eftersom slam då kan ansamlas i leriga områden och kväva korallerna. Därför är det främst tropiska vatten längs kontinenternas östkuster – salta, soliga, grunda och klara – som erbjuder idealiska förhållanden för korallrevens bildning och överlevnad.
Enligt National Ocean Service kommer saltet i haven huvudsakligen från berggrund på land. Regnvatten är lätt surt och eroderar därför stenarna, vilket skapar salta joner – elektriskt laddade partiklar – som förs med bäckar och floder ut till haven. De vanligaste jonerna i havsvatten är klorid och natrium. Havens genomsnittliga salthalt ligger på 35 ppt. Intressant nog räknar National Ocean Service ut att saltvikten i en kubikmile (cirka 4,2 kubikkilometer) havsvatten uppgår till astronomiska 120 miljoner ton.
En studie av Ruth Curry vid Woods Hole Oceanographic Institution, Bob Dickson vid Centre for Environment, Fisheries and Aquaculture Science samt Igor Yashayaev vid Bedford Institute of Oceanography visade att havsvattnen fram till 2010 hade blivit dramatiskt saltare under de föregående 40 åren. Denna förändring kan delvis bero på global uppvärmning och riskerar att rubba de grundläggande planetära system som reglerar jordens vattenkretslopp, såsom avdunstning och nederbörd.
Eftersom korallrev kräver precisa nivåer av salt, ljus, temperatur och sedimentation kan förändrad salthalt i haven alltså allvarligt hota deras utveckling och långsiktiga överlevnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online